När kunde era bebisar följa med blicken?

min son fick göra "bolltestet" när han va 2.5 halv vecka.. 2 veckor tidigare än vanligt... då BM tyckte han va så med i blicken... han har sedan dess åxå varit fixerad i blicken å härmas å tittar på en... nu är vincent 1 mån å ser det mesta å ler... =)... men nu är det ju så att alla barn är olika å utvecklas olika... så du ska inte stressa fram nåt som lillen inte ännu kan lr vill... låt han ta sin tid på sig... så kommer det nog snart ska du se..=)
Krameli kram..

buff

Min son kunde följa oss med blicken från ca 3 veckors ålder och nu är han väldigt med på allt. Men som ovanstående skrev så är det ju olika från barn till barn.

Vi har fått hon att ryckigt följa med blicken när vi höll en röd liten nalle framför honom.. men han gör det verkligen inte varje gång..

Vad skönt att höra att det inte bara är min tös som flackar med blicken vid åtta veckor. Inget fel dock enl bvc för hon klarade deras test galant. Jag tycker nog att hon börjar fästa blicken mer och mer och visst får vi några leenden även om det är ganska glest mellan dem än så länge. Jag jämför med mina andra barn som var tidiga med det mesta och det är väl just det man inte ska göra :) Kanske vi ska tänka som så att våra små bara är extremt nyfikna och vill titta på så mycket som möjligt på en gång...

Ja va skönt att höra att det inte bara är vår lille kille..
På bvc klarade han ett följa blicken test för flera veckor sedan, men jag tycker ändå det är konstigt att han inte gör det mer...

Vår pojke flackar också fortfarande en hel del. Följde enligt BVC-sköterskan bra med blicken när han var 6 veckor. När han var 4 veckor var han inte alls intresserad av sköterskan och hennes boll, allt annat var mycket mer intressant. Hon sa att det var jättevanligt.

Han är helt enkelt inte helt lättflörtad. Första svarsleendet kom när han var precis åtta veckor. En vecka senare fick vi leenden varje dag och så har det varit tills nu. Idag är han 11 veckor gammal. När det gäller att härmas är det mest ljud.

Den sista eller kanske de två sista veckorna tycker jag att han har blivit mer intresserad av mig och sin pappa (även vissa saker) längre stunder, men det är fortfarande jätteolika olika dagar. Han har i och för sig haft mycket problem med sin mage. Inte helt enkelt att vara jätteglad hela tiden då....

Förresten brukar BVC-sköterskan säga att "han är en verklig betraktare!"

Skönt att höra, att min lillgrabb inte är helt ensam.. det kändes som att allas bebisar följde superbra med blicken. När jag ställer mig framför färgglada bokhyllan så följer han den med blicken och samma sak med lampan. Min man fick som sagt även honom att följa en liten röd nalle med blicken.. men bara ett par tre gånger, sen ville han inte mer.. Känns så surt att det är lördag så jag inte kan ringa och höra med bvc.

Du behöver säkert inte vara orolig. Jag var jätteorolig för att min lill-groda inte log så mycket (alla andras barn verkar le mot allt och alla nästan redan på BB), men de är väl oftast så att det är de som har tidiga barn som annonserar det.

Vår grabb är intresserad av vissa mycket få och specifika föremål och dem kan han studera och följa nästan hur länge som helst. Försökte också med en massa saker i klara färger för att få honom att följa med blicken, utan större framgång. De var och är helt enkelt inte intressanta. "Varför i hela friden ska jag då följa den med blicken?"

Nu är jag sååå orolig, har läst att det kan vara ett tidigt autisttecken.. jag vill ju så gärna att allt ska vara bra

Då skulle han inte ha följt bra med blicken på BVC! Men jag förstår dig. Man läser så mycket....och blir så himla orolig....

De sista veckorna har jag oroat mig för:
- Att lill-grodan inte ler/inte ler tillräckligt mycket
- Att han inte hör ordentligt eftersom jag inte tycker att han vänder huvudet mot ljud (trots att han klarade hörseltestet på BB galant och jag märker att han lyssnar på mig och hans pappa)
- Att han är sen med att lyfta huvudet från golvet. (Vi fick bakläxa pga hans svaga nacke på 2-månaderskontrollen)
- En massa andra saker

Har en kolugn sambo dock....som tycker jag är lite fånnojig. Han läser ju inte en massa här på FL...och det kanske han gör rätt i.

Ja men min man tycker också att det känns lite läskigt, han som brukar vara så lugn..
Jag tror att han följde mitt ansikte med blicken nu innan, när jag flyttade det från sida till sida.. usch, det är ju bara att fortsätta försöka.
Jag tror säkert att det inte är ngn fara att ditt barn inte ler så jättemycket! Vi får väl ha tålamod, men jag ska nog ringa bvc på måndag och höra med henne...
Jag undrar lite vad folk menar med att deras bebisar följer med blicken, de kan väl inte men varje gång de försöker??...

Jag oroar mig inte för hans leende längre. Nu ler han ju och jag har börjat märka hur han fungerar (med leendet). Han är som sagt betraktande och försiktig. Ser så ruskigt blyg ut när han ler, som om han hade världens hemlis.

Första gången min BVC-sköterska ville kolla om han följde med blicken (i månad) så sa hon att så små barn bara orkar fokusera blicken några mycket korta stunder varje dag. Därför var det heller inte konstigt att han inte "ville" titta på hennes boll.

Min pojke som är ½ månad äldre än din följer verkligen inte vid varje försök. Ibland är det fullständigt omöjligt att överhuvudtaget få ögonkontakt med honom, andra gånger håller han blicken jättelänge och man blir verkligen studerar.

Jag tänker som så: Han är ju hemma med mig HELA dagarna och det är väl klart att jag inte alltid är det mest intressanta, inte heller det jag håller framför honom. Vi har två tygskallror som jag tycker borde vara skojiga. Dem har han fullständigt struntat i, som om han överhuvudtaget varken såg eller hörde dem...och så plötsligt idag tittade han på den ena när jag höll den framför honom.

Läkaren på tvåmånaderskontrollen kunde inte heller fånga hans blick som flackade över hela rummet. Hon sa att han var en svårflörtat en (inga leenden ens i närheten) men hon verkade inte bekymrad.

Det är svårt det där vad andra menar. När jag kollade runt angående leenden så var det någon som pratade om leende i sömnen...det var ju inte riktigt det jag tänkte på...

Hehe... nä, i sömnen hade jag inte heller tänkt på när jag säger att en bebis ler.. det räknas liksom inte. Min lillkille har skrattat (utan ljud) ibland, när vi busar med honom.. och ibland skrattar han (utan ljud, när hela munnen är öppen och ler..) utan någon tydlig anledning..

När de sa att bebiser bara kan fokusera blicken några korta stunder om dagen, hur gamla bebisar menade hon/han då?

Jag antar att man egentligen inte kan upptäcka om ngt är fel, om det nu skulle vara det, såhär tidigt. Men det hoppas jag verkligen inte att det är, på någon bebis!!

Jag kan erkänna att jag har varit lite dålig på att försöka få lillen att titta tidigare, och han tittar faktiskt lite ibland.. men jag får lixom för mig att han borde titta efter saker hela tiden.. det är så svårt, man vet ju inte vad man ska förvänta sig juh.

Jag tror det var när han var 1 månad. Men sedan kan deras synförmåga knappast utvecklas över en natt. Då pratade hon några sekunder.

Jag tycker min lillgrabb alltid har tittat på saker....bara inte just på det jag har tänkt mig alltid. Det är lampor, tomma väggar, vita tak, hörnen och andra fascinerande saker. Undra vad som försigår i deras små hjärnor...hur världen ser ut...

Jag tycker att mycket har hänt de sista veckorna...du ska se att han kommer att titta alltmer fokuserat. Vi upptäckte plötsligt i början av den här veckan att han låg och tittade och medvetet puffade på labanspökena i sitt babygym. Innan har han bara legat där utan något som helst intresse.

Det är säkert inget fel på ditt älskade lillpyre...han är väl som min, helt enkelt en filosoferande betraktare av världen. Mamma och pappa tar de helt enkelt förgivet. De vet ju att vi älskar dem över allt annat här på jorden!

Det har du verkligen rätt i, jag älskar honom så otroligt mycket!!! Han är finast i hela världen, det förtjänar varje bebis att ha föräldrar som tycken :)

Ja du har säkert rätt, det är nog inget fel på våra pyren, jag tror faktiskt att vi kanske har lite annan definition än många på vad det är att följa med blicken okcså... min gör det ibland, det kanske många hade tyckt räckte för att säga att deras bebis gör det... kanske är det så

Oroa dig inte. Han följde på BVC! De träffar så mycket barn att de märker om något inte är som det ska. Men ring du och prata med dem på måndag så känner du dig lite tryggare.