Snabb fråga - finns det lugna, harmoniska, perfekta förhållande?

Det är nog väldigt olika, det viktigaste är ju att båda trivs och mår bra i en relation och att man tycker om sig själv så som man blir i relationen. Utifrån vad man trivs med kan det nog se väldigt olika ut. Vissa är kanske mer utlevande och bråkar men är nöjda med det och reder ut det efterhand. Andra har inget behov av att bråka.

Jag lever sedan 4.5 år i en trygg, harmonisk relation. Vi behöver inte bråka utan pratar med varandra om något inte känns bra eller inte fungerar som vi vill. Vi har väldigt lika värderingar och mål i livet. och förstår alltid varandra och vad den andre menar. Vi älskar varandra väldigt mycket och fast det är lugnt och tryggt så är det absolut ett kärleksförhållande (och inte "bara" vänskap). Vi har nu tyvärr förlorat vårt lilla barn i en olycka och det har stärkt vårt förhållande ytterligare. Vi har stöd av varandra och vi tar inte varandra eller livet för givet.

Jag tror absolut ni kan hitta relationer ni trivs bättre i, men det handlar ju också om att arbeta med sig själv så att man själv kan hantera sina egna svårigheter. Det kan ingen annan göra åt en. Lycka till!

Jag har hittat min själsfrände..
Kan säga att jag aldrig varit i ett förhållande och fått må så här bra! Han är min allra bästa vän, kännt han sedan tidigare men vi hade en tid när vi inte pratade med varann desstomer. Sen kom han på en fest och mitt hjärta höll på gå i tusen bitar för att jag blev så kär!
Jag lämnade min dåvarande kille ganska snabbt och har sedan dess varit med min pojkvän.
Låter helt sjukt, men jag gjorde som mitt hjärta sa den gången!

Jag trodde faktist inte att man kunde ha ett förhållande utan bråk, tjat, gnäll och sura miner. Men jag hade sååå fel!!
Nu efter varit med honom i 3,5 år så har vi haft 1 gräl, men med mitt ex bråkades det nästan jämt!

Det är bara så att jag och min kille är lik varann, på både bra och dåliga sätt! Jag tror det gör det lättare att förstå varanndra och dessutom litar vi på varann, det är viktigt!

Typiskt, men jag hade tappat tron på ett lugnt, harmoniskt och glatt liv.. Så kom min älskling och bevisade hur fel jag hade!

Vi har försökt, men det är liksom samma saker vi grälar om och stör sig på som när vi blev tillsammans.
Vi kan ha det underbart ibland, men ibland är det påfrestande att vara så olika.
Jag är så rädd att jag ska försöka igen och tro att det är bra, och sen blir det sämre och sämre.
Handlar det om att inse faktum tidigt? Se skillnader och problem?
T.ex. att om jag träffar en ny som är väldigt fri och gillar att flirta, så ska jag inte tro att han förändras utan bryta innan det blir för sent? Öppna ögonen?
jag såg ju redan från början att "x kommer inte funka om inte x förändras". Men x-grejen är ju kvar, och jag kan inte förneka det längre. Alla dessa små saker.

vanadiz: Jag befinner mig i din gamla situation. Åh, vad jag längtar tills den dagen kommer!

Vaseline, jo jag tror att man får försöka se sådant så tidigt som möjligt. För det är nästan omöjligt att förändra en annan person!!! Så om man från början vet att man inte kan stå ut med vissa saker så är det bättre att inte inleda något med en person som har sådana beteenden...
Sedan tror jag inte man kan få exakt allt man vill, utan att man måste kunna ha överseende med vissa saker hos varandra. 

Jättebra inlägg hittills, och jag måste hålla med många av dem. Det är så olika!

Men ja, lag lever i en lugn och harmonisk relation. LÅngt ifrån perfekt, men vad är således perfekt?
Vi trivs bra ihoop, kompleterar varandra, har samma intressen. Samma värderingar och mål med livet. Vi bråkar aldrig. Har aldrig bråkat under våra fyra stabila år tillsammans. Det har varit stabilt från första början och är det fortfarande.
Vi pratar och kompromissar fram den lösning som passar bäst.

Jag är nöjd och lycklig med mitt liv och med min sambo!
Hoppas du en dag finner rätt, TS!

Man kan absolut leva i en harmonisk relation och jag tror att alla kan hitta dit och kanske till och med med den partnen som man har. Det handlar om vilja, arbete och kanske hjälp utifrån.
TS, har ni testat att försöka få er relation mer harmonisk? Vill ni båda det?

Hej:)

Jag lever ihop med en kille som är jätte bra. Vi kompleterar varandra bra och har samma mål i livet, vill samma saker och respekterar varandra. Trots de har vi det kämpit ibland.Vi bråkar och tjafsar och ibland vill man inte veta av varandra.men vi lyckas alltid reda ut allt=) Det blir ofta tjafs och bråk om man bor ihop och umgås mycket med varandra. Om du trivs bra med din pojkvän och ni är kära så tycker inte jag att ni ska göra slut. Det kommer alltid finnas förhållanden som både är bättre eller sämre än det man redan har. Men har man hittat en kille man vill vara med så har man alla förutsättningar att tillsammans forma den vardagen/livet man vill leva.

är man för olika och aldrig kommer någon vart med sina vardagsproblem bör man prata med varandra, om det verkligen är så man vill ha det? Mycket går att lösa om båda öppnar upp sig och säger vad man tycker, känner och vill..Funkar inte det då borde man tänka 1 eller 2 gånger om man bör stanna kvar?

glass & snuffsaan:
Hej
Det är det vi gjort under hela vårt förhållande - pratat, öppnat oss, gått igenom, analyserat, radat upp saker som måste förändras. Nu måste vi inse att vi är olika, det funkar inte.
Visst, under våra stunder har vi det himla bra, har det hur mysigt som helst. Men ibland är vi varandras motsatser och jag kan ärligt säga att jag blir blossande hatande mot honom ibland.
Ibland tycker vi likadant, ibland inte. Det är därför jag t.ex. tvekar inför att bilda familj med honom, vi är inte fullt ut det team jag vill att ett föräldrapar ska vara. Så vi skiljer oss för att våra ofödda barn ska slippa bli skilsmässobarn :)
Jag har hopp om en bättre framtid. Trots att den sötnos jag har hemma nu är väldigt underbar. Men det räcker nu.

Okej jag förstår! ni har testat allt och det är ju super bra, mer kan man inte göra liksom:)

haha fast måste bara säga att jag känner igen mig i ert förhållande då jag har ett liknade, men dom bra sidorna väger tyngre, men ja kanske kommer till insikt jag med någon gång vem vet...

Lycka till med allt!

snuffsaan: Jo, jag kom ju till insikt nu. Har haft mina funderingar. Har haft eg. samma problem & diskussioner sen vi blev tillsammans.
"Men om det blev bättre så"
Dock förändras inte alla människor så där mycket.
Det var dags nu liksom.
Söka lyckan nån annanstans.
Vi hade kunnat vara tillsammans längre, men frågan är om vi skulle vara lyckliga med att nöja oss med det "näst bästa". Man får inte känna att man har ena handen avhuggen. Man måste vara hela sig själv, ha hela kroppen njutandes av relationen. Annars kan man bli bitter.
Jag har aldrig krävt att det ska vara perfekt. Men man bör heller inte nöja sig med nåt som inte känns helt bra.
Lycka till själv! Kanske din insikt är att han är det bästa för dig till slut :)