Vi vill bli fosterföräldrar, hur gå tillväga?

puffar

kontakta din komun!

Jo, det ska jag ju, men jag tänkte nån kunde berätta hur det är att vara det, menar jag. Hur de gjorde och vad som kan vara bra att tänka på.

puffar

puffar

Ni kontaktar din kommun o berättar att ni är intresserade.
Kommunen kommer hem till er för ett första samtal o berättar vad det innebär att vara familjehem.

Därefter genomgår ni en utredning, antingen en kombinerad utredning och utbildning som kallas PRIDE, eller så får ni bli djupintervjuade i några timmar, sk Kälvesten. Andra metoder finns också.

Kraven är att man har en stabil familjesituation, ordnad ekonomi, inte finns i några register mm. Soc kollar, så om ni har något i bagaget upptäcker de det.

Lycka till o fråga gärna mer om ni vill!

Tack! Det verkar bra!

Är ni fam. hem? Hur är det i så fall? Hur har eran familj förändrats? Vad har ni fått för barn? Vad har ni för skyldigheter jäntemot bio-föräldrar osv? Hur funkar det umgänget? Vad har ni för rättigheter vad gäller barnen?

Förlåt om jag ställer hundra frågor, men det kan vara käckt att veta. Typ innan man kontaktar kommunen... Det är ju inte aktuellt just nu eftersom vi bor i en trea med två barn och dessutom ska jag plugga till hösten. Men efter min utbildning är det absolut intressant om vi hittar någon bra villa.

Ja, vi har jobbat några år som familjehem.

Vi har haft två tonåringar. Den ena fungerade suveränt o vi har jättemycket kontakt nu efteråt. Det är någon som verkligen står oss nära.

Den andra placeringen var jobbig. Jobbig med stort J. Svårigheterna berodde på att den ene föräldern var både missbrukare och psykiskt sjuk, vilket påverkade vår tonåring otroligt mycket - i negativ bemärkelse. Det var många jobbiga samtal, med både hot och gråt, en gång ringde föräldern o sa adjö eftersom h*n skulle ta livet av sig. Vi ringde naturligtvis polisen direkt, o det var inte så populärt i efterhand...

Barn kan vara placerade med hjälp av två olika lagstiftningar; SoL och LVU. Vid en SoL-placering är alt frivilligt, vill barnet o föräldrarna inte längre att barnet ska vara placerat hos er så avbryts det genast.

Tvångslagen LVU, är på sätt o vis lättare för familjehemmen.

Umgänget är olika. En del träffar föräldrar varje vecka, andra aldrig.

Summa summarum så är det otroligt berikande att hjälpa någon. Men det är jobbigt! Ofta är det inte så jobbigt med barnet i sig, utan med föräldrarna. Man måste vara oerhört tighta, samarbetet mellan oss vuxna är viktigt.

Fråga gärna mer om du vill!