Mitt förlossningsbrev
Eftersom jag hade stor nytta av en annan tjejs förlossningsbrev när jag skrev mitt så tänkter jag att kanske någon här vill läsa mitt?! Iaf - håll till godo:
Brev till vår förlossningspersonal
Graviditeten
Under graviditeten har jag mått ganska bra, men jag har haft lite rygg- och bäckenproblem och jag har tidigt (från mars) samlat på mig mycket vätska och varit sjukskriven pga Karpaltunnelsyndrom från 19/5 till förlossningen.
Förberedelser
När jag kommer in önskar jag att få lavemang. Om det inte är medicinskt nödvändigt vill jag inte få värkstimulerande medel för att sätta igång eller skynda på förlossningsarbetet.
Allmänt under och efter förlossningen
Jag tror att jag kommer att behöva stort stöd från min man och min barnmorska. Jag vill gärna få så mycket tips och råd jag kan få under förlossningen. Det känns viktigt att hela tiden få information om vad som händer, jag vill veta så mycket som möjligt. Det gäller t ex tidsaspekten, information om vad barnmorska eller läkare gör en undersökning, om någonting misstänks vara fel etc.
För mig känns sjukhusmiljön välbekant och trygg och jag har stort förtroende för sjukhuspersonal. Trots det så är en av mina allmänna rädslor att inte bli tagen på allvar när jag har ont eller är rädd. Jag tror att jag har en relativt normal smärttröskel, men vet också att när smärtan blir för stor eller när jag inte känner igen smärtan, så kan jag bli rädd och få panik. Det är då viktigt för mig att få höra att det som händer är normalt.
Det behov jag bl a tror att jag har av min barnmorska är:
*Att hon har respekt för min rädsla
*Att hon fråga mig om jag är orolig ifall jag ser rädd ut eller verkar känna panik
*Att hon peppar mig och min partner
*Att hon kommer med förslag och idéer som kan underlätta
*Att jag får information om vad som händer och att hon berättar att det som händer är normalt
Om en fas drar ut på tiden skulle vi uppskatta om ni påminner oss om att få i oss mat och vätska. Både jag och man (han har dessutom diabetes) blir lätt trötta utan mat och jag misstänker att det är svårt att veta när det är lämpligt att äta och dricka. Påminn mig gärna också om att kissa ofta.
Smärtlindring
Jag vill gärna försöka föda med naturlig smärtlindring, men är inte emot medicinsk smärtlindring om det skulle vara nödvändigt. Jag vill helst försöka klara av smärtan och stimulera utdrivningen så länge som möjligt med tens, andning/avslappning, dusch/bad, massage/egna rörelser, akupunktur, lustgas, varma/kalla omslag, smärtlindringssalva och eventuellt sterila kvaddlar. Jag vill gärna bli påmind om att tänka på avslappning och andning genom värkarna/sammandragningarna, samt bli påmind att pröva olika ställningar. Jag vill också bli informerad om när viss smärtlindring kan vara lämplig att ta för att undvika att det blir för sent.
När det gäller medicinsk smärtlindring så är jag rädd att jag pga smärtan ska behöva ta något som kraftigt minskar krystningsreflexerna, är väldigt värkhämmande eller som får förlossningen att dra ut väldigt på tiden. Jag har inte tagit ställning till vilka medicinska smärtlindringar jag föredrar eller inte alls vill ha, eftersom jag litar på att ni kan ge mig de bästa råden under de förutsättningar som visar sig under vår förlossning. Förlossningen får s.a.s. visa vad som kan behövas. Om någon medicinsk smärtlindring kommer på fråga vill jag få information om alla för- och nackdelar, så att jag kan ta ställning då.
Vid ev komplikationer
Om komplikationer skulle uppstå under pågående förlossning och ett kejsarsnitt måste göras så vill jag inte vakna upp ensam ur eventuell narkos. Jag vill helst att min partner är med även om jag blir sövd, eller i annat fall att min partner får vara med barnet direkt efter det är fött. Jag vill att barnet läggs upp på mitt bröst, om barnets tillstånd tillåter och att någon drar min hand över barnets ansikte så att vi har fått utbyta dofter. Jag önskar att någon tar ett fotografi/videofilmar barnet, i fall det dröjer innan jag får träffa mitt barn. Om min man vill så vill jag att han är med barnet om barnet skulle behöva komma till barnmedicinavdelningen.
Förlossningsställning
Jag vill röra på mig så mycket jag orkar under öppningsfasen för att påskynda förloppet. Min önskan är att föda i ställningar som underlättar förlossningen för mig och barnet, t ex hukande, på alla fyra, framåtlutad, liggande på sidan, stå rakt, stå knäande. Jag tror dock att jag till och från kommer att glömma bort det så jag önskar bli påmind om det. Om barnet ligger i vidöppet läge vill jag påminnas om att använda starkt framåtlutande ställningar som bättre hjälper barnet. Jag önskar även coachning från barnmorskan då hon meddelar att "det går bättre om du ställer dig upp under den här fasen" eller "nu går det för fort så lägg dig ner istället." Jag vill gärna pröva gåstol, sackosäck och andra hjälpredskap.
Bristningar
Jag har under graviditeten smörjt mig en del med mandelolja, för att hålla området mjukt. Om möjligt så vill jag få hjälp med att smörja även under förlossningen, för att undvika onödig sprickning. Om jag måste sys vill jag ha lokalbedövning och att det meddelas hur många stygn som gjorts samt om dessa lossnar av sig självt eller om jag måste komma tillbaka för att plocka bort dem.
Övrigt
Jag har sedan tonåren vissa ryggproblem, bl a kotförskjutning (behandlat hos kiropraktor/naprapat) och är i övrigt väldigt överrörlig, vilket kan få vissa leder att hoppa ur (om än oftast väldigt tillfälligt, typ ?ur och tillbaka?). Jag har i oktober 2002 opererat min högeraxel för just upprepade urhopp, vilket gör att den dels är mindre rörlig och mer öm och dels känns mer ömtålig. Jag har även astma, som kan bli lite jobbig när jag anstränger mig mycket eller när jag blir stressad.
Vistelsen på BB
Min önskan är att stanna på BB till dess att amningen fungerar relativt bra. Jag vill också att min man om möjligt får vara kvar på BB. Vi vill bli tillfrågade om vi vill ta emot besök eller inte.
Tack för att ni vill vara med oss vid vårt barns födsel!
..har inte haft en tanke på att man ska/bör/kan skriva brev till BB-personalen/barnmorskan...men nu ska jag göra det 
att det är bra att skriva ett sådant här brev. Dessutom vet jag många i mina ankomstgrupper juli och augusti på föräldrarnätet ska/har skrivit. I huvudsak för förlossningspersonalen, eftersom man dels riskerar att vara inkommunikativ vid tillfällen, dels kan råka ut för akuta situationer. Sedan är det givetvis bra att för egen del ta ställning till allt detta och s.a.s verbalisera sina önskningar och dels ge mannen (eller den det nu gäller) möjlighet att ha något handfast att titta på.