vad ska jag göra? helt förkrossad
för ca 4månader sen kände jag att jag började må illa och misstänkte att jag var gravid så jag bad min dåvarande pojkvän, vars mamma är barnmorska ta hem 2 gravtest.
jag testade ett och det visade negativt vilket var bra då vi är 22 och inte känner oss redo att skaffa barn. 2 veckor senare fortsätter jag må jätteilla så jag gör det andra gravtestet vilket oxå visade negativt. Jag pratar med min pojkväns mamma som säger att dem testen är väldigt pålitliga så jag är inte gravid iaf så går jag till en vanlig läkare som tror att jag har magkatarr som jag får massa mediciner emot och när jag förklarar att jag inte fått min mens än säger han att det är normalt att den försvinner vid magkatarr då det oftast beror på stress. jag får även remiss till att göra en gastroskopi för att kolla magen.
en månad senare utförs den och dem hittar inget fel förutom att min övre magmun är öppen lite men doktorn sa att det oftast berodde på magsyran så jag fick ännu mer mediciner och tid för uppföljning 1 månad senare.
Hela tiden känner jag att något annat som är fel för medicinerna mot magkatarren hjälper inte så jag gör ytterligare ett gravtest som visar negativt så jag ringer ungdomsmotagningen och berättar mina symtom och det enda dem säger är att jag inte är gravid och att jag bör boka tid hos mvc för utredning om varför min mens inte kommit tillbaks än eftersom jag låg precis vid gränsen mellan 22-23.
I samma veva som detta händer så lämnar min pojvän mig men vi fortsätter att vara vänner. jag ringer runt till olika mvc men eftersom dem inte tycker det är akut får jag inte tid förrän 1 månad senare(vilket skulle ungefär ha varit om 2v)
iallafall så fixade mitt ex mamma tid på hennes ställe i går eftersom jag var så himla orolig för att jag endå var gravid, så i tisdags så köpte jag ytterligare ett gravtest och det visade positivt och jag blev helt förkrossad, jag bröt ihop totalt och var tvungen att gå från jobbet så jag åkte akut till ks då jag visste att det gått alldeles för lång tid och där pratade jag med en barnmorska som försökte lugna mig och sa att allt skulle ordna sig så jag fick ett nummer till abortbokning som jag skulle ringa dagen därpå, jag går hem och försöker lugna mig och dagen efter ringer jag och säger som det är men hon jag pratar i tel verkar inte tro att det gått så långt som jag säger utan säger att det isf måste ha hänt nyligen eftersom dem gravtesten är så säkra, det slutar med att jag bryter ihop i telefonen och ber om en tid så fort som möjligt men hon säger bara att alla är lika akuta så jag fick en tid den 10 april,som tur var hade jag fått tid hos mitt ex mamma, iaf så kollar dem och märker att jag är i 19:e veckan så det blir samtal till sös där dem försöker boka in mig på ett extra ultraljud och tid hos kurator innan idag då dem från socialstyrelsen ska fatta beslut.
jag åker i ilfart till sös men när jag komer dit så säger dem bara att dem inte kunnat fixa några tider så jag får vänta till nästa fredag på svar.
jag känner mig så himla ung,dum och naiv som inte lyssnade på min intuition från början om att jag var gravid, istället slog jag bort tanken eftersom alla jag pratat med sagt att det i princip varit omöjligt.
så nu sitter jag här och gråter konstant, utan pojkvän som gjort det mycket klart för mig att han inte vill ha med mig att göra om jag får det här barnet, han har även sagt när vi bråkat att han kommer sparka mig i magen om jag inte får genomföra aborten, vet at han inte skulle göra det men det gör ont att höra endå.
Jag vet att jag inte klarar av att ha ett barn, jag bor på 20 kvm och har ingen fast anställning utan jobbar bara extra och dem här veckorna är dem första jag behövt klarat mig själv med alla räkningarna eftersom jag och mitt ex flyttade ihop direkt efter jag flyttade från mina föräldrar så jag har aldrig bott själv:( jag klarar mig med nöd och näppe nu hur skulle livet se ut med ett barn?
jag frågade gynekologen om det var nått fel på barnet men han sa att han inte kollade efter det, så idag ska jag iväg på ett till ultraljud och ska fråga mer eftersom jag har rök,druckit alkohol och ätit massvis med mediciner under denna period
jag vet att jag kommer få inlägg om att jag har mig själv att skylla och det vet jag redan att jag har,men det jag undrar över är om någon varit med om samma sak som jag och vad socialstyrelsen kollar på om man får tillstånd till abort.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-04-04 11:29
lite mer uppdatering...
idag fick jag iallafall besked om att jag fått godkännelse från socialstyrelsen att göra abort så om 2 timmar åker jag in till sjukhuset och tar dem första tabletterna.
vill bara tacka alla för allt stöd jag fått och jag hoppas verkligen ingen annan ska behöva gå igenom det jag gått igenom.
Anklaga inte dig själv. Försök att finna ro att tänka över din situation. Hitta någon att prata om detta med. En abort i v 19 är en stor grej! Läs på om sen abort så du vet vad du ger dig in på om det är det du väljer och din ansökan går igenom. Hitta någon som stöttar dig genom det här. Tror du kommer att behöva någon vid din sida oavsett om du behåller barnet eller inte. Hur är din kontakt med din familj? Kan de stötta dig? Skäms inte över den situation du hamnat i. Du har haft extrem otur som fått negativt på så många test trots att du varit gravid. Har aldrig hört talas om något liknande förrut och jag hade inte betett mig på något annat sätt än vad du har gjort.... Du kunde inte veta!