Som andra redan svarat är det vanligast t om v12, men naturligtvis finns risken efter v 12 också.
Blödningar är väldigt vanliga under graviditeten, särskilt i början om slemhinnorna i livmodern är sköra. Moderkakan kan också ligga lågt vilket kan orsaka blödningar. Det BEHÖVER inte alltid vara farligt med blödningar, även om de självklart ska tas på allvar!
Tyvärr kan man oftast inte göra så mycket för att hejda ett tidigt missfall, tidiga missfall brukar ju oftast bero på att det är något allvarligt felpå barnet och att det inte har en chans att överleva utanför livmodern.
Helt enkelt naturens sätt att "rensa" för att uttrycka det lite kallt. Men det här vet du säkert redan!
Jag har varit gravid tre ggr. Första gången var 1994-95. Jag hade ofta blödningar, när jag var i v 20 hade jag börjat öppna mig lite och fick ligga på sjukhus några dagar men det lugnade ner sig.
3 maj 1995, 3 v före BF, föddes Daniel.
2001 var jag gravid på nytt. Fick tidigt blödningar, bm och mvcläkaren sa att jag hade sköra slemhinnor och att det inte var farligt. Var på uv i v 13+ några dagar, minns ej exakt, och då såg allt fint ut. Bebben vinkade till mamma och pappa!
Några dagar senre, när jag var i v 14, fick jag kramper och stora blödningar. Åkte in till sjukhuset, de kunde inget göra utan sa att man får vänta och se, det KAN gå bra.
Men det gjorde det inte. På natten när jag skulle gå på toa kände jag hur barnet gled ur mig...
Två skrapningar blev det innan kroppen återhämtade sig.
2004 blev jag gravid igen. För första gången planerat...
Tidigt fick jag blödningar, det konstaterades att moderkakan satt lågt och dessutom satt fast i ärret efter kejsarsnittet som jag genomgick -95.
Det blev några vändor till sjukan, och en veckas inläggning när de trodde att Adam skulle födas redan i v 25, men han beslöt sig för att stanna lite till...
Men när jag var i v32 och återigen kom in akut med kraftiga blödningar tyckte läkarna att det fick vara nog, det var inte bra varken för mig eller bebben det här, så det blev ett akutsnitt igen.
Adam var frisk och kry fast han föddes prick 8 v före BF, och fick åka hem redan efter 11 dagar! Vi hade hemsjukvård ett par veckor, eftersom han sondmatades, men annars var allt lugnt.
Vad jag ville säga med detta långa inlägg? Jo, att blödningar under graviditet är vanliga, och de BEHÖVER inte alltid vara tecken på att missfall är på gång. det KAN vara det, men det KAN vara helt ofarligt också.
Förösk att glädja dig åt det lilla barn du väntar, och försök att inte tänka att det är et missfall!