• stockholmsjente

    Är min 2-åring stressad? Haft "tics" i 10 månader.

    Förra sommaren började min 2-åring rycka på huvudet. Vi tänkte att det var något hon hade fått för sig. Men efter 3-4 veckor gick vi till läkaren. Läkaren misstänkte att dottern hade fått ryckningarna i samband med vattkoppar och vi blev skickat till Astrid Lindgrens sjukhus.

    Sedan i höstas har hon geomgått många neurologiska undersökningar, men läkarna hittar inget. Vi har även gått till osteopat, men det har heller inte gett resultat. Neurologen säger att inget tyder på att det är något fel på henne. Mycket tyder på att det är "tics", men hon är egentligen för liten för att ha tics. Det brukar komma i 5-6-årsåldern säger han. Det är också lite ovanligt att tics varar så länge.
    Det vi har märkt är att dottern rycker mer på huvudet när hon är trött, sjuk och obekväm i situationer. Hon rycker inget när hon sover eller tittar på film.

    När hela familjen var i Norge (jag är norska) i julas och hadde ledigt i 2 veckor blev dotterns ryckningar mycket, mycket bättre. Men när vi kom tillbaka till vardagen och dagis kom ryckningarna tillbaka. Jag vet inte om det är tillfälligt att det blev bättre när hon fick vara med sin mamma och pappa hela dagarna. Nu har vi i alla fall beslutat att ta ledigt i 3-4 veckor i maj för att åka till Norge igen med henne. För på sista tiden har ticsen blivit jättejobbiga. Hon har strulat med sömnen och hela situationen känns ohållbar. Förra veckan stannade jag hemma från jobbet för att hon skulle få sova ut på morgonen. Det är så jobbigt att dra henne upp ur sängen när hon är jättetrött och bara rycker på huvudet. Märker att hon mår dåligt av det.

    Förövrigt är hon en glad och god tjej! Hon har alltid varit känslig, men annars är hon "normal" på alla områden.
    Hon verkar trivas på dagis också.....

    Utredningen på sjukhuset fortsätter. Dottern skall göra en ny magnetröntgen i maj.

    Jag undrar om någon har tips, råd eller funderingar kring detta? Kanske någon har erfarenhet från liknande situationer?

  • Svar på tråden Är min 2-åring stressad? Haft "tics" i 10 månader.
  • 5barnsmamman

    Är hon för liten för att ha tourettes syndrome?
    Det kan börja med den sortens tics har jag för mig


    Stolt mor till fyra
  • stockholmsjente

    Om man har tourettes syndrom har man båda kroppsliga tics och ljudtics. Dottern har inga ljudtics och läkarna misstänker inte tourettes syndrom.
    Vi har också varit inne på tanken, men som sagt: hon har tydligen inte alla dom där symptomen som är vanliga för turettes syndrom.

  • Pasadena

    Vad jobbigt för henne. Tyvärr har jag inget svar eller så, men funderar mest på om det kan vara något i miljön som gör det? Tycker ni att det verkar vara något psykiskt (stress, nervositet, etc) eller av mer fysisk karaktär, att hon mår bättre i andra miljöer? Jag tänker på tex radonhus och så.

  • 5barnsmamman

    De behöver inte ha de ljudliga ticsen från början, de kan komma senare.
    Men säger de att hon inte har det så vet de väl vad de pratar om.
    hoppas det blir bättre


    Stolt mor till fyra
  • Pasadena

    Nu läste jag om din trådstart och funderade lite mer... Kan hon vara allergisk mot något? Som gör att hon sover sämre och därmed rycker mer?

  • Pasadena

    Men tics blir väl inte bättre om man byter miljö? Eller är jag ute och cyklar? Flickan trivs ju på dagis och hemma?!

  • stockholmsjente

    Läkarna på Astrid Lindgrens kliar sig också i huvudet och hittar inga svar.... Så det är inte så enkelt.
    Det känns som det är något psykisk. Båda jag och pappan tycker det blir bättre när tillvaron är mindre stressad. Men det betyder inte att det försvinner.
    Vi har kollat radonet i huset faktisk. Det är ok!
    Bra tips om allergi. Det har vi inte tänkt på faktisk. Känns som alla tips och råd är bra när situationen är så hopplös.
    Jo, hon trivs på dagis. Men frågan är om det miljön där är för stressande för henne. Vet ej....

  • Manjari

    Nu vet jag inte hur rycken ser ut, men kanske att det skulle kunna vara vätska i öronen. En väninnas barn var inne på utredning för ryckningar i huvudet och de kunde inte finna något och de slöt sig till slutsatsen att det kunde vara vätska i öronen som hon försökte kompensera med att rycka med huvudet. Det gick över sen. Men kolla upp det med öronen.

  • stockholmsjente

    Ryckningarna ser faktisk ut som om hon skulle haft vatten i öronen. Hon rycker snett åt sidan. Men dom har kollat öronen. Dom har även kollat ögonen. Ett tag trodde dom att det kanske var "ögonflimmer", men ögonen såg helt fina ut.

  • Manjari

    ok, då förstår jag. Ja, kanske att det är något i närmiljön som stör. Hur var det när ni var i Norge, var alla i familjen med då? Att det kanske skulle kunna vara någon familjemedlem eller husdjur som påverkar henne som inte var med på resan? *spekulerar fritt*

  • Pasadena

    Kanske hon blir stressad av stora barngrupper? Finns det mindre grupper eller dagmamma?

  • stockholmsjente

    Manjari: I Norge var hela familjen med; jag, pappan & dottern. Hon har inga syskon (än) och vi har inga husdjur. Det enda som var annorlunda i Norge var att hon var tillsammans med oss dygnet runt + att hon umgicks med andra människor än hon gör här hemma. Vi spekulerar också i om det kan vara något i vardagen som inte känns bra för henne.

    Pasadena: Jo, vi har funderat mycket kring det där med dagiset. Tyvärr kan inte dagiset erbjuda en mindre barngrupp. Det är även svårt att ge henne mera lugn och ro på dagiset.
    Om det visar sig att hon rycker mindre igen efter några veckor i Norge i maj, måste vi nog titta över hela situationen. Hon är kanske för länge på dagis?! Hon störs av ljudnivån?! Hon känner sig otrygg på något sätt?!
    Ursch, detta är svårt. Jag tycker så synd om henne. Hela hennes värld måste gunga när hon håller på sådär hela tiden.

  • Pasadena

    Om hon är lugnare när ni är hemma tillsammans allihopa, familjen och nära släkt och vänner som hon känner så kanske hon känner sig lugnare, mindre stressad? Det är ju ganska hög ljudnivå på dagis också, det kanske stör henne mer än man tror?

    Hur många timmar går hon på dagis? Om hon går heltid så skulle nog jag testa att gå ner i arbetstid och låta henne gå färre timmar på dagis och se om det hjälper. Kanske tom vara hemma en dag i veckan också? Alternativt kolla upp dagmamma? Prata med någon ansvarig person i er kommun ang daghem med spcialinriktningar. Tex daghem med annan filosofi, montessori, har för mig att de brukar ha mindre bargrupper?

    Jag bara spånar nu, eftersom det låter mer som att hon faktiskt trivs i lugnare miljöer iom att hon blev bättre när ni var i Norge. Är hon liksom stressad på dagarna när ni är hemma också, efter dagis alltså? Märker ni att hon är orolig? Jag menar, om sömnen blir lidande så är det inte så konstigt om nervsystemet inte hänger med heller, stackar lilla skrutt

  • stockholmsjente

    Jo, man har ju haft lite dåligt samvete.... för vi tycker egentligen att hon är för länge på dagis. Från kl. 07.30 till 16.00.
    I juni/juli skall hon få ett syskon, vilket betyder att hon skall få vara hemma tillsammans med oss mycket mera. Jag tänker ha henne på dagis max. 4 timmar per dag. Jag hoppas självklart av hela mitt hjärta att det skall bli bättre med hennes nickande då. Är fortfarande orolig för att det är något annat konstigt med henne, något neurologisk.
    Osteopaten vi har gått till tyckte också att Dina (dottern) skulle passa bättre i en förskola med annan inriktning, typ montessori. Men innan vi tar det beslutet vill vi vara säkra på att det är hennes dagis som stör henne. Känns lite jobbigt att ta henne bort från dagiset i närmiljön och bort från kompisarna.

    Hon rycker mycket på huvudet när hon kommer hem från dagis också. Rycker när hon leker och när hon äter. Som sagt: rycker i princip hela tiden. Men inte när hon tittar på film.... vilket är lite konstigt egentligen. Dessutom rycker hon sällan när hon sitter i vagnen eller bilen.

    Jättebra att få lite feedback och läsa vad andra tänker runt detta. Man lever ju i sin egen lilla bubbla och kan ha svårt att se sin egen situation.

  • Pasadena

    Jag förstår absolut att det inte är så lätt att bara rycka upp henne från den bekanta miljön. I första hand skulle jag då gå ner i tid och ha henne hemma mer, hon kanske behöver mindre stimuli och mer lugn och ro. Funkar det inte för dig att gå ner i arbetstid nu när du är gravid och snart ska ha barn?

    Nickandet kanske är ett symtom på tröttheten också kanske? Visst är det så att hon sover dåligt/för lite? Eller nickar hon även när hon är utsövd och pigg?

  • Ellekan

    Jag utgår från att de övervägt epilepsi och uteslutit det. Och det är ju bra att hon ska göra magnetkameraundersökning så att det inte är någon liten kärlmissbildning eller nåt som trycker på ett litet område som kontrollerar just den muskulaturen som rycker...

  • Ellekan

    Det låter ju inte som att det bara skulle ha en psykologisk grund tycker jag... att det är något fysiologiskt i botten som förvärras av stress isåfall snarare...

  • stockholmsjente

    Pasadena: Hennes sömn har varit lite dålig på sistone. Och vi tycker att hon nickar mera när hon är trött. Men hon nickar även när hon är utvilat.
    Från och med 2. maj skall jag gå ut i havandeskapspenning. Då skall jag ha henne hemma så mycket som möjligt + att vi åker till Norge med henne i mitten av maj.

    Ellekan: Nej, hon har inte epelepsi. Hon har genomgått båda sovande och vaken EEG.
    Jo, det logiska hade varit att det är något fysiologisk i botten. MEN dom hittar inget!!!! Det finns inget som tyder på det. Alla prov har varit jättefina.

  • Pasadena

    Vad skönt, då får ni se om ni märker någon skillnad! Hoppas det så ni får besked eller en hint om vad det kan vara!

  • gambler07

    har en kompis vars 5 åriga dotter har tics vilket är ett arv efter pappan.
    hon får väldigt mycket tics vid röriga situationer, typ i varuhus, kalas mm.


    3 små blåbär och 1 litet lingon
Svar på tråden Är min 2-åring stressad? Haft "tics" i 10 månader.