Jag var gift då jag träffade min man som jag nu är gift med. Min dåvarande träffade andra bakom min rygg, och jag var den som hela tiden ville rädda äktenskapet utan att få respons.
Min nuvarande bodde då granne med oss, och vi umgicks på fester i grannskapet, tom på våra egna som min dåvarande (utan att fråga mig) bjudit in halva byn till. Det brast då jag fick veta att min dåvarande stött på en av mina vänninor, och jag kände min nuvarande litegrann så jag gick ner till hans hus och vi pratade hela natten. På den vägen var det, det var så det började. Vi träffades i flera veckor i smyg och blev kära. Vi hade aldrig sex, inte förrän jag talat om att jag skulle flytta och ville ha skilsmässa.
Jag var så glad att komma ifrån idioten jag då var med, separationen var eg ett faktum, det var min förälskelse till min nuvarande som gjorde att jag tog steget. Jag flyttade själv och datade min nuvarande i ett par månader innan vi flyttade ihop....) Idag är vi som sagt gifta och har radhus, hund och längtar efter barn! ÅNGRAR INTE NGT!!!!!! Det enda jag ångrar är sättet jag lämnade exet på, har kunnat skött detta snyggare. Min nuvarande är den underbaraste mannen på hela jorden!!
