Känner mig lurad!

Fick veta av misstag att min pappa är adopterad. Min morfar trodde jag visste om det när han sa det och sa att det var absolut inte meningen att förstöra något och att det verkligen inte ändrar på något, nej det ändrar inte mina känslor för mina farföräldrar jag älskar dom lika mycket som förut. Det som nu ändrade läget är ju att jag känner mig lurad av att inte fått veta något. Visserligen kanske det inte är min sak över att min pappa är adopterad och anledningen till att han är adopterad. Har idag ingen kontakt med min pappa, han valde att överge sin familj när vi var små och flytta utomlands. Min pappa skiter med andra ord i oss. Han svarar inte på brev och är besvärad över att min farmor ringer. Min farfar är dålig och kommer inte ha långt kvar innan det är försent. Han har lovat i tio år att komma på besök. Hans nya fru försöker se till att vi inte kan ha en kontakt med honom.
Jag tycker så synd om farmor och farfar som ställt upp så mycket på min pappa. Bland annat ge honom nu en nystart med livet tanke på adoptionen. Hur han tänker förstår jag inte. Så nu skiter vi i honom. Men jag börjar ju nu bli nyfiken på vem hans biologiska föräldrar är. Inte ha en direkt kontakt men kul att ändå se vilka dom är. Har nu fått en dotter och jag undrar ju lite om hennes sida från pappas biologiska föräldrar, och det känns så falskt att sitta och veta om det men ändå inte våga ta mig mod till att fråga om saken då det inte var meningen att jag skulle få reda på det. Vem skall jag vända mig med till att börja försiktigt att fråga. Ska jag forska i saken själv isåfall. Hjälp mig med råd snälla :)