Vi har varit ihop i 10 år och aldrig bråkat. Alltså skällt på varandra. Visst har vi varit oense om saker men vi har alltid kunnat pratat om det i normal samtalston och alltid fått förståelse från den andre. Både när det gäller stora grejer och småtjafs i vardagen. Det är jätteskönt för man hör ofta att många har stora gräl titt som tätt om triviala saker.
Är det fler som har det så här?
Vi har nog aldrig höjt rösten mot varandra. Visst har vi varit oense och haft ganska allvarliga diskussioner men vi har aldrig skrikit åt varandra eller kallat varandra saker.
Vi har aldrig heller bråkat, knappt varit oense. Och har vi varit det har det alltid gått att mötas på mitten så att säga
Vi har heller inga bråk i vår familj. Jag skulle aldrig kunna skrika på min sambo eller säga elaka saker...
Hehe, jag och min ex bråkade aldrig. Det var som om att det inte fanns särskilt mycket passion i relationen, att vi inte hade känslor nog för sådana utbrott. Visst, vi var jättegoda vänner, men efter 4 år insåg vi det vi borde fattat tidigare (om vi nu haft några konflikter som fått oss att tänka till); vi var inte kära nog.
Nu har jag barn med en man jag älskar passionerat och han får mig verkligen att koka av ilska ibland - vi kan bli jättearga på varandra. Det är så det ska vara, tycker jag. Att leva fullt ut innebär intensiva känslor på alla fronter. Konflikter får en att tänka till och känna efter; ställer ens beteende och känslor på sin spets. I längden tror jag att det blir det lättare att vara ärlig mot sigsjälv då.
har bråkat i alla mina förhållanden. Det behöver inte vara av ondo! Det betyder inte att man gallskriker åt varandra varje vecka, men att någon gång händer det att frustration och stress hos båda parter kommer ut i lite "oskiljaktigheter".
Även om man nu kan prata om allt så behöver man ibland få ut frustrationen...sex släpper ju ut mycket, men när inte det funkar kan ett litet gräl med tillhörande make up sex vara kalas!
Jag räds inte att man i ett förhållande någon gång ibland ledsnar på varandra för ett tag.
Ja då har ni det kanske bra?
Jag o min sambo bråkar om allt, men inget allvarligt..vi gillar väl det 
Mitt ex blev alltid bara sur och man kunde aldrig ens ventilera om nåt..det var skitjobbigt och inte så konstigt att man blev less..
TS:Det låter ju sk*t tråkigt 
.
Måste ju säga att VI är aptrygga i VÅR relation,så det´finns utrymme för allt i den:bråk,skratt,sorg och massor av glädje,högt i tak alltså.
Skulle aldrig kunna leva utan allt det där.
Skulle ju vara sååå trist 
.Men det är vi det!
Vi har inte heller bråkat, har varit ihop i 3,5 år. Tror inte det innebär att man saknar passion utan att man helt enkelt inte är sådär grälsjuka som en del är. Vi kommunicerar bra, ingen av oss går och surar utan att säga vad det är. Vi har det helt enkelt väldigt bra! Bråk tar så mkt energi från en och det är inget vi vill slösa vår dyrbara tid tillsammans på.
Vi har vart ihop i 12år,så det går fortfarande bra för oss .
Det behöver inte vara grälsjuka och det behöver inte gälla småsaker. Det är viktigt att våga någon gång släppa ut hela spektrat av känslor. Ilska och frustration också. Och att våga uttrycka sina åsikter rakt ut. En relation där detta inte funkar kan vara jättebekväm, jag vet, men knappast sund i längden. Det är familjeterapeuter och psykologer ense om i alla fall.