hur gör ni andra med alla hemsysslor då den ena är hemma med barnet/barnen och den andra jobbar?

Vi hade det lite jobbigt första tiden.
Mest med att han inte förstod att det inte är att "bara" göra allt.
Vändningen kom när han fick vara hemma på vardagarna o jag jobbade.
Det var inte så att vi var osams innan, absolut inte.
Men JAG kände krav på mej att jag skulle göra allt eftersom jag "bara" var hemma.
Denna gången vet vi bättre.
Vi hjälps åt helt enkelt.

Min man åker till jobbet på måndag morgon och kommer hem fredag eftermiddag.... Jag är hemma med 3 barn 4 år, 2½ år och 9 mån... huset ska städas, tvätten tvättas, disken in/ut i diskmaskinen, ungarna skötas och lekas med osv... tack och lov går de på dagis 15 h i veckan och då är bara den lille hemma...Så då hinner jag göra mycket som inte går med alla 3 hemma.

Det blir dammsuget 1 gång i veckan, sopar ungafär varannan dag, golvet torkas 1 gång i veckan, tvättmaskinen är på jämt tycker jag, tvätten gör berg för att vika tvätt går inte med dem hemma, då ser det likadant ut efteråt...

Den som är hemma gör det som den orkar/känner för, resten hjälps vi åt med övrig tid.

Papporna lär sig när de själva är hemma med barnen. Innan dess har de flesta ingen aning om hur det är tyvärr.
Låt honom ta hand om barn, hem och husdjur själv en dag så får han känna lite hur det är. Och det säger jag inte för att vara elak, utan för att det är svårt att föreställa sig hur det är.

Hos oss har vi gjort så att den som är hemma plockar och fixar så mycket som det är möjligt, vilket vissa dagar är mycket och andra ingenting, och så hjälps vi åt med resten. Det är inget vilohem att vara hemma med barn, och givetvis är man trött efter en arbetsdag. Men om båda hjälps åt går det mycket fortare, det blir mindre gnäll och bråk och man hinner umgås också.

Här har en tyst uppdelning av sysslorna framkommit. Jag har hand om hushållet men utanför dörren är det hans jobb. Han sköter gården, fixar bilen, fixar typiska "karla-sysslor". Jag städar, tvättar. Vi hjälps åt med att sköta barnen. Just nu är jag mammaledig. Bara han hinner så hjälper han med maten.

Men ofta drar jag största lasset hemma...men han påpekar inte om tvätten är otvättad eller huset är stökigt...Jag har en förstående sambi men ibland skulle jag vilja att han reagerade och stoppade i en tvättmaskin om korgen e full...

jag brukar säga...same shitt every day...ibland vill jag gråta av att jag inte orkar...oftast är det då ett erkännande jag behöver sambon kommer hem och säger att han älskar mig och skryter av mig. "skryt av idioten så har du nytta av han" Jag vill veta att han SER att jag oxå kämoar och inte bara sitter hemma å gör inget med 2 barn...

aaargh...detta blev väl inget tips utan mera en rapport...
Mitt tips här kör vi öppen kommunikation. Jag säger vad jag behöver...och han kan faktiskt lyssna

Vi hade det rätt tufft i i början när min man gick tillbaka till jobbet, trots att han hade varit hemma en månad med mig och vår son. Jag snittades och fick sedan infektion i såret och då skötte han allt hemma, tvätt, handling, matlagning osv men nu när han jobbar och jag är hemma så är det jag som tar allt. Handlingen hjälps vi visserligen åt med men det är väl det enda... Någon enstaka gång tar han disken (har ingen diskmaskin längre) men det är bara om jag ber honom göra det. Annars diskar jag varje morgon innan jag och sonen äter frukost. Tvättar gör jag också, viker tvätten och lägger undan den. Matlagningen delar vi på men i 99 fall av 100 är det jag kom kommit på vad vi ska äta. Om 3,5 vecka ska han vara pappaledig och då får vi se hur det blir... Jag kommer att vara hemma då jag är arbetslös om jag inte får något sommarjobb eller dyl, så risken finns ju att jag fortsätter göra allt här hemma men jag kan ju hoppad på att han tar sonen mer då...

Så gör vi också. Jag är hemma mest och får väl inte jättemycket gjort på dagarna. Skäms inte för det utan känner att jag är hemma för att ta hand om vår dotter, inte för att vara hembiträde. När sambon kommer hem leker han med dottern medan jag lagar middag.
Städning och trädgård mm hjälps vi åt med när vi hinner.

Du måste se till att sambon är hemma och är pappaledig ett tag. Och inte på sommaren som alla karlar ska ha! Se till att han får göra samma saker så kanske han förstår. Du måste ju också få umgås med ditt barn och inte vara hushållerska!

Annars är jag ett uruselt exempel på hur man fördelar sysslor när man är föräldraledig. Fick någon konstig hormonchock när jag ammade och höll på med allt möjligt dygnet runt! Skurade, storstädade, gick på kurser, jobbade i hundklubben, bakade (HATAR att baka!), putsade fönster, röjde i trädgården, suck vad jobbig jag var. Har som tur var gått över nu, haha!

Vad det gäller nätterna går vi upp varannan gång. Känns mest rättvist så tycker vi.

Min man är lastbilschaufför så de nätter han är hemma i veckan så gick jag helst upp, hellre går jag upp än att han kör i diket pga nattvak...