Tacka nej till att vara marskalk? HJÄLP!
Jag skriver denna tråden å min sambos vägnar.
För sisådär 2 månader sedan blev vi bjudna på bröllop av en av hans kompisar. De var väldigt nära kompisar på gymnasiet, men efter studenten träffades de väl inte lika ofta och min sambo flyttade till de staden vi bor i nu och det är en bra bit ifrån hans hemstad.
Förra veckan ringde den blivande brudgummen och sa att han gärna ville att min sambo skulle bli en av hans marskalker. Sambon blev jätteglad och superstolt genast. En halv dag gick vi omkring och pratade om hur kul det skulle bli.
Men mot dagens slut började "det jobbiga" i det hela att komma fram. Dels så måste han nu köpa en helt ny kostym som kommer att kosta en del. Inget problem som sådant, men vår ekonomi är verkligen i botten just nu. Detta är dock det mista problemet. Sen vill den blivande brudgummen gärna ha en svensexa och det är deras uppgift att ordna med det. En av de andra marskalkerna känner min sambo inte bra alls. De har träffats en gång.
Min sambo bor som sagt en bra bit från hemstaden och det kostar att åka hem samt att det kostar att ordna med svensexan också. Så han tänkte att de kunde göra planeringen den gången han åker upp nu i maj och att själva svensexan skulle vara på midsommarafton, eftersom vi ändå ska upp dit då. Men det verkar nu inte som att det datumet passar brudgummen. Brölloppet är den 5:e juli, vilket inte ger alltför mycket tid.
Min sambo har nu väldigt mycket ångest. Han tänker på vår ekonomi och att en massa extra resor kommer att tära på den oerhört och alla andra omkostnader som det innebär att vara marskalk. Han känner sig verkligen glad och ärad, men detta överskuggas nu av hans ångest inför den ekonomiska biten samt tidsbristen. Min sambo ska också jobba både maj och juni och kan inte ta ledigt hursomhelst.
Han har nu funderat om han ska ringa och säga att han inte vill bli marskalk. Finns det något sätt att lösa detta på så att både min sambo och den blivande brudgummen blir glada? Detta handlar ju ändå om brudgummen i slutändan och sambon vill inte såra utan vill vara där för honom nu när han fått äran.