Jag är av åsikten att djur sköter sig bäst utan att vi lägger oss i. Men i etta fall så kommer ni ju att ta in en valp på ett revir som redan är katternas, utan att valpen har möjlihet att fly därifrån (efter som att hela huset ju är katternas revir).
Detta är ju mao en ganska onaturlig situation där vi begränas det som i detta falla skulle vara naturligt. Därför kommer man bli tvungen att lägga sig i delvis.
Mycket beror ju på hur trygg den nya individen är - i detta fall hunden. Jag har alltid en fast regel och det är att hos mig är det fristad. Kommer hunden eller katten till mig så ska den individen lämnas ifred om den vill det. Inget bråk eller morrande mot ett djur som sitter hos mig. Detta för att det ju som sagt inte finns någonstans att fly för nykomlingen. Det måste finnas en fristad dit man kan fly.
Att de sen gör upp, fräser, morrar eller om katter ger hunden en snyting när de är ute på eget bevåg, är något som jag inte lägger mig i sålänge det inte är ren häxjakt där den som flyr inte kommer undan och den som jagar vägrar ge sig. I övrigt uppfostrar de varandra bäst själva. De måste testa varandra knappar och gränser för att lära känna varandra och veta vart de har den ena eller den andra. Troligen är det katten som är tjurskallen och hunden som håller sig undan från den ett tag, men det jämnar ut sig efter ett tag. I början aktar sig den ena mycket men lär sig sen hur aktsam man måste vara, vad som utlöser en klo och inte, och den lär sig också läsa den andres kroppsspråk och vet i förväg om den är grinig.
Jag hade bara tagit med hunden in i huset helt enkelt. Gärna inför en helg så att man kan vara hemma några dagar utan uppehåll. Sen beror det ju på hunden. Är den mkt osäker hade jag hat skålarna i närheten av mig så att hunden slipper gå iväg själv för att äta/dricka. Verkar det lugnt så hade jag ställt grejerna där de ska stå. Man får känna efter lite.
Katterna brukar observera en nykomling ganska ordentligt i några dagar men oftast accepterar de dem efter ngn vecka eller så. Ibland tar det längre tid förstås, mina två katthonor tog det över 6 månader för, sen fick de varsin kull som de skötte tillsammans. Så det är väldigt olika. Oftast är det dock lättare att acceptera en hund än en katt. Vi är ibland hundvakt åt vuxna hundar. Våra katter är vana vid hund men är ändå mycket vaksamma mot andra. De håller sig ofta på avstånd, fräser om de kommer för nära och slänger ut en klo. Men det blir sällan bråk, och blir det det så räcker det i regel med en feting så vet dom vart dom har varandra sen. 
Jag har 5 katter som varit med om både tillfälliga inneboende katter och hundar. Det är inga problem sålänge du är tryggheten dit den osäkre kan ty sig och de får sköta sig själva när de vill det. Det har aldrig skett några blodsbad eller slagsmål. Men viktigt med en trygg punkt som sagt.
. Hon smög försiktigt iväg till lådan när inte kattungen visade sig och sen smet hon in under soffan igen. Efter fyra dagar var de bundis och kompisar. Så det kommer nog gå bra det här också... så småningom i alla fall.