Känner igen det du berättar, har själv Mb de Quervain i båda händerna efter förlossningen och är opererad i båda händerna för det. Har också haft det du beskriver med känselbortfall endast ovanpå tummen vid tillfällen. Upplever att smärtan flyttar sig emellanåt. Jag hade mina skenor ett bra tag efter förlossningen men blev ej bättre varpå de bestämde sig för att operera, idag är jag mkt bättre i tummarna. Var inte rädd för att bli vidareremitterad till kirurg/ortoped (kommer aldrig ihåg vilket jag blivit skickad till) för bedömning, det de brukar göra är att röntga och då kan de se hur "illa" din förtränging i senskidan är och huruvida det är mycket trång. Därefter kan de göra en lättare bedömning ang. om man behöver operera eller det skall avvaktas och se om det försvinner. (så sa de till mig iaf) Skenorna är knepiga tyckte jag själv, avlastar men kan skapa "tryck" utan att man märker det och skapa smärta, av den typ du beskriver, det jag kopplade mina "konsitga" smärtor till. Var aldrig tal om kortisonbehandling när jag sökte läkarvård, vad de sa till mig är det avvakta eller operation som är alternativen. Kan klart ha fått fel information men opererad blev jag, ett smidigt ingrepp under lokalbedövning som besparat mig mycket smärta iaf. Vet inte om mitt låånga svar gjort dig klokare men jag hoppas det hjälpte lite iaf. :)