Fick i dagarna vårt 3e missfall. Har en dotter sedan tidigare som nu är 3 år. Hade inga missfall innan henne. Vi blir med barn direkt, har inte misslyckats en enda gång. Men när fostret är ca 14-17 dgr gammalt så börjar jag blöda - missfall. Finns det någon som har det liknande?? Ska träffa läkare nu på torsdag och jag undrar om det finns någon som fått hjälp.
Börjar kännas lite panikartat, vi vill ha fler barn men jag vet inte hur det ska gå till??
Någon??
Är i samma sits, men har inga barn. Har haft lätt att bli gravid. Men alla tre gångerna har jag fått en liten blödning knappt tre veckor efter äl/befruktningen. Ytterligare en vecka senare har det börjat blöda mer. Har sett på vul alla gånger att graviditeten avstannat kring tiden för den första blödningen.
Börjar också känna en viss panik, vill så gärna ha ett biologiskt barn. 
Helst skulle jag vilja försöka igen, men det är ju meningslöst om det blir mf igen.
Kan tillägga att jag fick progesteron den här gravititeten.
Jag har upplevt samma sak. Vi har en son, 3,5 år. Det gick så lätt att bli gravid med honom så när det gällde nästa barn gjorde vi oss ingen brådska. Men nu har vi fått tre missfall i rad, missed abortion. Det har dock varit lätt att blir gravid. Alla tre gångerna har jag varit på VUL i vecka 6/7 och fått veta att graviditeten inte utvecklats som den ska. Den sista gången nu i maj gjorde jag en skrapning och i går var jag till läkaren och fick Trombyl och Crinone (progesteron) för att underlätta vid nästa graviditet. Det är en ganska vanlig insats efter upprepade missfall tror jag. Vi ska vänta in nästa mens och sen prova på nytt under semestern.
Jobbig, men skönt att få någon typ av läkemedel inför nästa gång.
Beklagar ditt missfall. Vet att det är tungt...
Har också haft tre tidiga missfall och har ett barn sedan innan (2 år), inga missfall innan honom. Är nu gravid igen (4:e gången sedan september - 07) i v. 11 och har fått se fostret leva vid två VUL/UL. Hoppas så att allt ska gå bra denna gång! Har tyvärr inte påbörjat utredning och har därför ingen behandling, men går det fel igen så KRÄVER jag en ordentlig sådan! Har blivit gravid på första försöket alla gånger...
Efter tre missfall brukar man kunna få en utredning av landstinget, men jag vet att många sådana är bristfälliga och att de flesta behöver komplettera med privat utredning för att få svar och behandling. Det finns bra trådar om detta här på FL, mpnga som vet vilka prover som man ska kräva av läkaren. Se till att vara lite påläst på torsdag. På ett eller annat sätt kommer du säkert att lyckas!!! Kram!
Samma sits ungefär. Försöker göra ett syskon men det vill sig inte.
Sitter här med ett tredje mf i antågande (fostret inte såg ut att vara tillräckligt långt gånget på vul i fredags och nu imorse har jag börjat blöda...).
Har en dotter på 1,5 år. Innan henne hade jag ma i v 15. Den garviditten väntade vi länge på (ett år). Efter att dottern kommit har det gått lättare att bli gravid.
Blev gravid på första försöket men fick opererade bort ena äggledaren pga utomkveds. Det var nu i i mars. Sen blev jag gravid på andra försöket men som sagt det skiter sig igen... är i v 7. Öken.
Åtminståne satt den på rätt ställe denna gång.
Lycka till på torsdag!
Jag kan varmt rekommendera akupunktur som ett sätt att få kroppen i balans. Jag har 2 missfall i bagaget och min kropp verkar inte gilla att bli gravid. Före och under tredje graviditeten hade jag akupukturstöd och den fick jag behålla. Fördig som har lätt att bli gravid kan detta vara ett alternativ och det skadar ju inte att parallellprova progesteronstöd och akupunktur.
Den som behandlade mig har adrig upplevt en patient som har fått missfall under behandling. Skön mening...
Tips på akupunktör som är mf-specialist...?
fick mitt 3e tidiga mf imorse. Jag vet inte vad jag ska göra eller vända mig???
Lilo: Går du hos någon särskild gynekolog? Annars kanske du kan ringa till sjukvårdsupplysningen och fråga vart du ska vända dig för att få en utredning?
Tack så mycket för era svar!! Pratade med kvinnokliniken idag, men då jag har barn sen tidigare så tyckte hon att vi skulle söka privat på en gång...vi var ingen högprio....Vilket jag iof förstår, finns ju så många som väntar på att få sitt första *styrkekramar* till er.
Kvinnokliniken hänvisade mig till Carl von linné kliniken. Hade ett långt samtal med dem där, kändes jätteskönt 
..Hon trodde att mina mf bara var ren otur ...alltså inte så graviditetsdugliga befruktningar. Detta grundade hon på mina tidigare graviditeter som resulterat i barn.
Jag vet inte... men hon tyckte att vi skulle se sommaren an och se om det blir nåt...grav eller ytterligare mf och avvakta tills dess med prover, odyl....
Känner blandade känslor inför det, lättad av att hon trodde att allt bör vara ok, men ändå orolig över att behöva genomgå ett mf till...
Men nu ska jag försöka njuta och koppla av....och be till gudarna att nästa plus får stanna..
Kramar Lilo
Theas mamma skrev 2008-06-01 19:40:29 följande:
Ja missfallen kommer några dagar efter utebliven mens. Som längst har jag gått en vecka efter att mensen skulle ha kommit. Jag har inte hunnits glädjas åt mitt/vårt + mer än någon dag, innan missfall kommit.
Jag har haft 2 MA (v 12 men dog i v 5, och v 16 men dog i v 14) och har träffat en specialist på missfall som misstänks vara p.g.a blodprobbar i livmodern. Hans forskning visar att kvinnor som får upprepade missfall i 1:a trimstern, oftast mellan v5-10, kan tänkas få blodproppar. Detta kan man behandla med trombyl. Så prata med er läkare om blodproppar!
Han trodde inte jag hadde detta kan jag tillägga eftersom det första missfallet var ett sk. tidigt och det andra ett sent i andra trimestern.
jag vet att det är jobbigt
MEN GE INTE UPP
vi har haft 5 mf el 2 mf å 3 utomkvedeshavandeskap varav sista gången så sprack min vänsta äggledare, men bara efter 1 mens från sista utomkvedes så blev jag gravid igen (kan tillagga att vi har lätt för att bli gravida men inte behålla dem) å nu så sitter jag här med en liten tjej som sover här brevid.....SÅ GE INTE UPP!!!!!!!!
vi gick på en utredning å tog en massa prover men allt visades normalt på både min å sambon så det va bara att "köra" på så att säga
vi har inte tagit några tabletter el. något annat för att "bättra" på graviditeterna utan bara kört på...
så lycka till allehopa det kommer säkert att gå annars så finns det ju hjälp att få så som provrör men ge inte upp för mycket sitter uppe i huvudet(som våran läkare sa till oss) även om man inte tror eller tycker det
kram
Jag har haft 3 missfall. Det första ett ma som upptäcktes i v 11, hade slutat att utvecklas i v 8+3. Det andra en ofostrig graviditet som upptäfktes i v 7. Den 3e ett tidigt missfall som kom ut av sig själv.
Efter det 3e sökte vi hjälp på en privat klinik, 2 veckor efter vårt besök där var jag gravid igen och är nu i v 25. Fick progesteron behandling fram till v 14 och gick på vul varje vecka.
Hej!
Känner igen mig i många av inläggen ovan och tänkte bara berätta min historia..Vet precis hur fruktansvärt det är att få missfall! Jag har fått tre missfall under senaste året, det sista i april och har inga barn sedan tidigare. Kände efter det att det fick räcka och tänkte ta en paus på ett halvår och koncentrera mig på annat än att försöka få barn, missfall, oro osv! Det tar så mycket energi!
Vi blev dessutom erbjudna en utredning som de påbörjade 6 v efter skrapningen och jag ville invänta de resultaten. Det hann inte gå mer än tre veckor efter sista skrapningen i april så var jag gravid igen, helt oplanerat! Det var fruktansvärt jobbigt. Var helt övertygad om att det skulle bli missfall igen och kände mig absolut inte redo psykiskt att klara ett till precis efter det tredje! Mådde jätte dåligt och längtade ibland tom efter att dö för att slippa smärtan inobords. Det är som tortyr att bara vänta och inte veta hur det kommer gå!
Hade till slut accepterat att det kommer bli missfall igen och gick på ultraljud i vecka 8- som visade ett normalt foster med hjärta som slog! Jag var helt chockad. Det var första gången ett foster utvecklats så långt för mig! Nu är jag i vecka 9 och HOPPAS bara att det kommer fortsätta leva!! Har klandrat mig själv och min man för att vi var så slarviga och hade oskyddat sex den där gången, men är nu helt otroligt tacksam till naturen om det faktiskt skulle bli ett barn denna gången! Helt utan vår planering! Vore helt underbart men har svårt att våga hoppas än.
Till alla som får många missfall hoppas jag i alla fall att detta kan ge någon tröst. De läkare vi träffat har sagt att vanligaste orsaken även till tre missfall är otur! Kan inte svara på varför det verkar gå bra den här gången förutom att det absolut inte var något planerat från oss..man kanske inte ska vara för på helt enkelt..? Jag vet inte! Lycka till! Sara