Det är allmänt känt att PMS blir värre ju äldre man blir och att det är hormonerna som ställer till det. Så ja, du blir äldre för varje år och en graviditet skyndar ju på kroppen och hormonerna och när du sen efter ett barn får mens igen så går man tillbaks till det som var innan med lite ränta. De som säger att det blir bättre efter man fött barn pratar i nattmössan. Det är bättre när man ÄR med barn och ammar, men sen är det lika jäkligt igen.
Mitt råd är att ta kontakt med kvinnokliniken eller en annan specialist på hormoner och göra en utredning. Det finns tabletter att äta och när det nästan påverkar hela månaden bara för man är kvinna med mens, ja då får det vara nog liksom. :)
Själv är jag gravid nu och har inte mått så här bra någonsin hormonmässigt. Jag är stabil, positiv och ser hopp om framtiden. När jag är ogravid har jag max 2 veckor av månadens fyra då jag mår hyfsat bra, resten är jag antingen arg, ledsen, förbannad, deprimerad, hungrig, sur, orolig eller allmänt galen. Livet är inte speciellt lätt att leva då och jag har alltid trott att jag lidigt av någon slags sjukdom (Biopolär depression kanske?) som jag kunde hantera hjälpligt men nu förstår jag att det är pms och hormoner alltihop. Jag har kontak med en specialist nu och ska ta tag i detta när mensen är på väg tillbaks. NU förstår jag hur det är att leva utan PMS.. livet är ju så enkelt - och lugnt!
