Barn som imiterar
Vi har varit hemma med vår dotter nu 2.5 år i ett år. Det första halvåret var pappan föräldraledig och jag sedan nyår. Allt har gått bra, dottern är trygg och glad. Dock har hon sedan jag började vara hemma imiterat mig hela tiden. Det handlar inte bara om att vilja vara med och följa efter hela tiden, utan att direkt imitera det mesta jag gör. Sitter jag med armarna i kors gör hon det också, har jag inga skor på mig ska inte hon ha det heller, hostar jag så hostar hon, och så fortsätter det! På eftermiddagarna när storebror är hemma från skolan byter hon ibland så hon imiterar honom. Detta är inte alltid så populärt och han blir jättearg! Även mig irriterar det så jag blir tokig ibland! Jag trodde det skulle vara övergående när hon vant sig vid att jag är hemma och när det jag gör inte är så intressant längre. Men inte! Det har hållt på i 5 månader nu. Det enda hon inte är intresserad av att imitera är talet. Hon är väldigt sen och pratade i stort sett inga ord förrän efter hon var två. Nu använder hon ca 15-20 ord, ganska orent. Hon förstår allt vi säger.
Vad tror ni detta handlar om? Identitet? Har någon varit med om liknande?
/Sunin