Min pojkvän sover bort dagarna, jag blir snart galen. Varje morgon får jag tjata upp honom ut sängen, han har vänt dygnet och anstränger sig inte för att vända tillbaka det. Solen skiner ute och jag sitter här och väntar på att han ska ta sig ur sängen. Hade ni accepterat detta?
Aldrig.
Jag känner igen mig själv lite fast jag är den som sovit ,,,Hur mår han egentligen?? Personligen handlade det om en mild depression kanske det kan va ngt sånt??
Är han deprimerad? Eller har nagot annat problem? Annars hade jag blivit knasig, särskilt som jag är en morgonmänniska.
Det skulle jag aldrig acceptera. Ända gången min man ligger länge eller hela dagen är när han ärsjuk och har feber. Annars är han uppe.
Nej
Min sambo sover hela dagarna, men det är för att han måste för att orka jobba så som han gör. Han jobbar hela nätterna (18-06) och behöver få ordentlig sömn.
Jobbar din sambo ? Har du testat med att ha frukost klar och en aktivitet på gång efter ?
Hoppas det löser sig, aldrig kul att vara uppe ensam
Never, jag har en man som är journalist och vi arbetar olika tider. Visst, jag fattar att han behöver sova men han har fått ändra sig, hela vårt socialaliv samt samliv höll på att gå i spillror.
Har har ett väldigt flexibelt jobb som tyvärr gör det möjligt för honom att sova länge även på vardagarna.
Hmm jag skulle nog fråga lite fint hur han mår jag !!