Tycker att det är svårt att få hjälp med att få upp/ner barnvagnen varje gång vi åker tåg. Trapporna är inte alls barnvagn/handikappad vänliga! Och konduktören är inte ofta på plats när man behöver hjälp så jag fick själv dra upp barnvagnen över två smala trappsteg, men upptäckte att stiga av tåget var ännu värre! Nu har jag bestämt mig att vi ta bil istället! Osmidig SJ!
Ja, folk är inte direkt snabba på att erbjuda sin hjälp heller. När jag åkte sist var det en äldre halvskröplig tant som hjälpte mig, bredvid stod stora starka karlar och bara glodde. 
Jag fattar inte att folk är så lata, åker mycket spårvagn och alla är inte låg vagnar, jag får ständigt fråga om hjälp ibland 2 gånger till och med. Folk bara står och glor. Själv är jag snabbt att erbjuda hjälp när jag ser nån med barnvagn.
Det är föresten likadant med dörrar, de kan vara lite tunga och kniviga ibland men folk bryr sig inte.
Det är precis det du skriver TS som gör att jag drar mig för att beställa tågbiljett även fast jag gillar att åka tåg.
Jag håller med, åker dock tåg ganska ofta med vagn, bebbi och 3 åring. 3-åringen går på först sedan tar jag bebbin i babybjörnen och lyfter upp vagnen själv. Tycker det känns säkrare, särskillt när man ska av och det kan skumpa en hel del. Fattar inte att folk inte hjälper till.
ja, här e det samma. men tyckte det var grymt sött en gång när jag skulle av bussen å en kille, kanske ett par år yngre än mig själv frågar om jag vill ha hjälp!! snacka om sött.... det e ju inte varje dag det händer precis!
X-tåget som går mellan sundsvall och gävle e grymt bra dock. bara köra in vagnen å upp på en hissanordning å köra upp den på samma plan som stolarna. supersmidigt!
Jag är av samma åsikt när det kommer till tågåkande med barnvagn.
Därför har jag alltid dragit mig för att åka och shoppa osv med barnen, då man i stort sätt aldrig får någon hjälp att komma på och av. Tyvärr!
Har för övrigt jättebra tågförbindelse där vi bor och det tar inte många minuter att komma till två olika städer. Men som sagt, är man själv så är det i stort sätt omöjligt.
usch ja...skulle ju kunna åka både pendeltåg o buss men gör det väldigt sällan ,om jag nu inte har sällskap,för att ta sig upp med tvillingvagnen är inte lätt!!..önska att de bytte ut alla gamla bussar o tåg mot de nya som är lätta att bara rulla på...
Usch! Håller med.
Jag tågpendlar varje dag till jobbet annars, och vill jag shoppa o.s.v måste jag ta tåget (finns buss men den tar 35 min om tåg då 10 min) så jag ser alltid till att ta en TIB tåg.... BEKVÄM!
Även en sån dubbeldäckare är bra!
Gamla SJ tåg bör BORT!
En gång åkte jag med i en tåg som INTE var handikappvänligt ens! (brukar stiga på den där det e handikapp vänligt då finns plats för vagn där)... Fundera på rullstolbundna! Hrmff!
Jaa, jag brukar säga till konduktören när jag ger min biljetten att jag vill ha hjälp när jag ska kliva av den stad jag ska till.
Så han/hon finns där.
Ni får säga till när ni ska visa upp era biljetter.
Jag var halvhöggravid (typ vecka 25-30) så jag fick bra hjälp när jag bad konduktör att hjälpa mig med barnvagnen.
Jag tar dottern i bärsjal eller i Ergon och sen frågar jag någon om de kan hjälpa mig, om ingen erbjuder sig.
Värsta var när jag stod först för gå av tåget, precis bakom står det några och diskuterar om jag behöver hjälp eller inte 
! Hade lust säga några väl valda ord, men blev så häpen!
Fast jag tycker det är mer jobbigt veta vart man ska göra av barnvagnen på tåget faktiskt... Olika konduktörer har olika åsikter där.
Det ingår INTE i konduktörens uppgifter att hjälpa till med barnvagnar eftersom deras försäkring inte gäller om något skulle hända... sjukt men så är det och därför kan vi barnvagns förare inte kräva det.. däremot är det konduktörer som hjälper till ändå. Jag har aldrig haft ngr problem att åka tåg.
Dock är det STORA problem att inte åka lågplansbussar i sthlm.. alla bara går förbi och ingen frågar om hjälpa till... sist fick jag SKRIKA till chauffören.. "du har stannat ½ m från trottoaren jag kan helt omöjligt INTE få på min liggvagn själv."
Just dom tågen som du pratar om TS, är fruktansvärt osmidiga!! En gång åkte jag en längre sträcka med ett sånt tåg, kom knappt upp för trapporna och värre var att jag stod MITT I gången för det inte fanns plats för barnvagnar
Inte särskilt barnvagnsvänligt, direkt!
x2000 är INTE barnvagns vänliga det håller jag med om.. det finns EN barnvagns plats i varje vagn om inte de andra ställer sina väskor där.. samt i vagn 6 är gjor för rullstolar så där finns det lite mera plats...
jag åker rätt ofta och jag har inga problem att ta i sär min vagn bokar två biljetter till min son (2 barn under 15 år 5 eller 10 kr per biljett) lägger liggdelen på de två platserna och lägger chassit på hyllan bland bagaget...
Eftersom det inte är säkert att ha vagnen så den blockerar gången eller utgången.
Och då kör jag med en STOR emmaljunga
Upplever också att folk och även konduktörer inte är så hjälpsamma, en gång hamnade jag MELLAN två vagnar på ett Intercitytåg och kom varken åt ena eller andra hållet med vagnen eftersom det var för smalt så jag fick snällt stå där i 50 minuter tills tåget var framme. Efter det undviker jag tåg!!!
Har aldrig haft några problem! tycker inte att de är så svårt att komma upp 
Och jag blir alltid erbjuden hjälp 
Så mina erfarenheter är dom motsatta..
bloody sunday skrev 2008-06-12 12:18:06 följande:
Jag åker en del tåg, och jag är så glad att jag skaffade en Kronan. Den går att köra upp och ner själv även i de smala Intercity-tågen även om det är precist. Behöver man fälla ihop den blir den ju också väldigt liten.
Hej!
Jag har haft lite si och så tur med att åka tåg och buss. Med buss har det knappt gått alls en del gånger, har visat att jag ska med och jo. dem öppnar. Men ingen chafför eller annan, kommer och hjälper till.
Har flera gånger både med liggvagnen och sittvagnen, frågat om hjälp. Men inte då att dem hjälper. Blir så ledsen och kränkt.
Sen sänker dem sällan bussen tillräckligt, så en annan, har fått lyfta eller nästan välta vagnen.
Riktigt otäckt. Vart livrädd och nervös varje gång, att jag inte ska klara av det. Hade på mig bärselen från babybjörn en gång, då behövde jag inte ens betala.
Men däremot tjata några gånger högt att jag behövde av. Då hade jag som vanligt sagt vart jag skulle och plingat i förväg. Väldigt dålig stil.
Bor ute på landet.
Men då jag bodde i stan var det flera gånger som jag, då utan make och barn, ringde innan men behövde tjata för att dem inte skulle vara för snabba med att stänga eller att dem skulle öppna överhuvudtaget.
Kan skiva mycket mer än detta. Men det får räcka så här.
Jo det är svårt. Ofta hjälper ju någon frivilligt till, men gör ingen det så säger jag helt enkelt "ursäkta, vill du hjälpa mig ombord". Det har aldrig hänt att de svarat nej.