Någon som köpt bostad i ny ort och sedan ångrat sig jätte mycket?

Här är en till... fast vi flyttade 35 mil, hem till vår barndomsstad. Saknar Sthlm så mycket!!!! Ibland känns det som att jag blir knäpp av att bo på det här lilla stället, som att alla lever vidare med sina liv men att mitt stannade... Dock känns det lite bättre med tiden, har bott här i 8 månader nu men är inte redo att slå spiken i kistan än utan vi har sagt att vi bestämmer oss efter sommaren om vi trots allt flyttar tillbaks. Usch vad sunkigt det känns!! Det värsta är att mina föräldrar skulle bli så ledsna om vi flyttade tillbaks och att vårt äldsta barn återigen måste byta dagis.

ja fy alltså! bor i ett hur på landet! ett fint område med typ 3 grannar!
jag är uppvuxen på landet men vantrivs såååå mycket!
du är inte ensam!!

usch nej det är inte kul.
Vi har ju inte flyttat så långt i mil men det är en liten håla vi flyttat till så det är jätte knepigt att ta sig kommunalt någonstanns och mannen har bilen på dagarna så jag är helt isolerad om dagarna. Känna också som att mitt liv stannat upp. Vill inte håla på flytta så mycket med dottern men vet inte vad jag ska ta mig till. Önskar man kunde backa tiden.

Bor också tillfälligt på landet.... usch det är verkligen vidrigt att bo såhär. Mår jättdåligt här - ALDRIG MER!!!!

Kan inte fatta att folk VILL bo på landet? *hua*

Jag fick nån dum idé när jag var gravid att det vore så fantastiskt att bo ute på landet. Min syster sa flera gånger att jag kommer ångra mig men jag var så inne på det men fy det är hemskt. Jag saknar betongen och de anonyma grannarna. Känner mig helt bevakad av grannarna här och så instängd. Usch drömmen på landet blev en mardöm

Jag kände också att det skulle bli så trevligt att leva i "lugn och ro ute på landet", att det skulle bli så bra för barnen men trodde aldrig att jag skulle känna såhär! Just detta att alla grannar vet varje steg man tar och håller koll, hatar det!! Träffar jag på någon granne så blir jag genast uppdaterad om vad de andra grannarna har för sig och vad de gör. Gud vad skönt om ingen runt omkring bryr sig utan man kan strosa omkring helt anonymt.

äh fler än jag som tänker såhär...

VI flyttade inte från vår stad, men jag ville bort från samhället där jag o sambon bodde innan, han hade bott där med sitt ex.

JAG är uppvuxen på landet o trivdes med det, så vi kollade på hus utanför stan, för där vile jag INTE bo.

Sen hittade vi ett hus, som vit "tog" för de andra blev för dyra.

Renoverade o målade om, då var vårt barn bara några månader

Kände oss inte hemma, o satt o undrade va fan gör vi här...

Trodde det berodde på att det varit för mycket, totalrenovering, bebis, flytt ja you name it..

Och det länns ÄN IDAG tre år senare tvivlande ibland.. ett barn till senare...

Bilarna kör som fan här ute, man kommer ju ALDRIG våga släppa ut barnen på cykel här tex...

Jag kan säga såhär jag gillar huset o vår skitsnygga altan, men resten.. NÄÄÄÄ

Nu vill jag in till stan, för inga bjuder in barnen o leka o vi känner oss malplacerade o jag tänker- FAn att jag inte ville  till stan direkt.

Hittade mitt drömhus för ett tag sen, men det blev intevårat, det sörjer jag ÄN IDAG!!!!

JAg vet inte hur det blir.. sambon trivs bättre än jag nu o jag vill inte pressa mer om att jag vill flytta, för vi har gjort så mkt här... men i smyg kollar jag på hemnet, samtidigt som jag drömmer om huset som aldrig blev vårt

OJ vad mycket jag skrev...

shit.. skrev jag så alla drog????

Är det någon som vart med om det och sålt det nya och flyttat tillbaka?
Känner mig som sådan oansvarig förälder om vi säljer detta och flyttar tillbaka. Samtidigt som det känns som det är ända utvägen. Usch vad dåligt det känns

Inte jag men min kollega sålde sitt citynära radhus och byggde nytt ute på landet.
Ångrade sig så mycket så efter att de bott 8 månader i det nya, såldes det och de flyttade tillbaka till samma område som de kom ifrån! Det är nu 3 år sedan och då ångrar inte en sekund att de flyttade tillbaka.

vem mår bra av att vantrivas? det är väl inte värre än att flytta tillbaks, men ge det en chans först och lär känna stället och ta reda på vad som finns för aktiviteter.på vissa ställen tar det tid att komma in och hitta vänner osv. men funkar det inte så varför tvinga dig ..

man kanska stannar för att det känns dumt, o skrämmande o köp annat nu med dessa räntor,, bi har bundna lån o inga topplån alls.. fick bort det efter renoveringen, så där är man julite bortskämd åxå...

O sen gillar jag huset men INGENTING runtom!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! INGET

Men kanske blir bättre när man börjar jobba..

Anonym (Pippi) skrev 2008-06-14 23:03:44 följande:

Har ni fler (äldre) barn? Annars förstår jag inte var du får "oansvarig förälder" ifrån? En bebis märker inget menar jag.

Tänk på att man måste må bra och vara en lycklig människa för att vara en riktigt bra förälder.

Jag tycker ni ska flytta tillbaka om det känns som enda utvägen för er.

Se det inte som ett nederlag eller liknande, utan som ett misstag som ni snabbt rättade till.
Alla är vi bara människor som gör misstag då och då.

Önskar er lycka till.

(själv flyttar jag tillbaks till stan mkt snart )

Skönt att höra att det finns andra iamma sits.
Barnet är visserligen bara 10 mån så hon kommer ju inte minnas detta. Men hon ska börja dagis i höst och även om vi bestämmer för att flytta tillbaka tar ju det ett tag så då blir det för henne att byta dagis nästan direkt. Sedan är det ju ett sådant projekt att sälja och köpa och flytta.
Usch jag föröker se det som inte så stor grej men jag vet att min familj kommer att bli så besvikna och tycka jag är dum om jag flyttar igen. De var väldigt på att vi skulle flytta hit då de anser att min dotter får det bättre här än nära stan men som ni säger måste ju föräldrarna trivas också.

supergammal tråd men kanske någon läser ändå..

går igenom samma sak och undrar om någon av er som skrev innan flyttade tillbaka? 

Jag är också nyfiken. Funderar jättemycket över om det vore rätt att flytta till annan stad.  Skulle vara roligt om diskussioner kom igång igen. 

För flytt: Mindre, lugnare, vi har råd med bättre boende. Fin stad, bra naturomgivningar. Visst utbud som intresserar mig. Slipper kanske vara rädd för att åka kollektivt på kvällen eller att något ska hända oss då det är ganska stökigt här runtomkring, även om jag känner mig väldigt hemma och därför är trygg. 

Emot: Känner ingen. Mindre stad betyder också mindre utbud. Känner inte till staden, kan vara läskigt att åka kollektivt på kvällen. Har läst mycket på forum om staden och vet inte vad som stämmer och inte. Högre skatt och dyrare pendling påverkar vår ekonomi.