Samsovning/egen säng, vilka rön är rätt?

Finns lika många rön för som emot. Gör det som känns bäst för er.

Min pojke sover hos oss, han är 2v idag. Känns bäst när man ska amma o så...

Med första barnet gick jag helt på känsla och lät dottern sova med oss hela tiden. Men visst blev man förskräckt ibland när hon hade hamnat långt under vårt täcke med huvud och allt, eller snurrat runt så hon låg med näsan nedåt.

Sen drabbades en kompis barn av PSD och efter det känns det ännu närmare och mer möjligt att något sådant kan hända. Så med andra barnet har vi nu försökt ha honom i spjälsäng med andningslarm större delen av sömnperioderna.

Men när man läser sånt där sliter det ju i hjärtat för tänk om man i sin skräck över att förlora sitt barn gör något annat galet? För visst vill man ju vara nära sitt lilla nyfödda barn så mycket som möjligt.

Jag tror på samsovning är helt övertygad om att det är det bästa för barnet. Jag har läst massor om det och det som låter vetigast är samsovning.
Vi är det ända däggdjuret som inte naturligt sover med våra barn.
Jag har läst en studie när jag gick på gymnasiet som de hade gjort på 10 000 barn i amerika, det visade sig att de som samsov blev tryggare, får bättre kroppuppfattning och blir tryggare.
Sen jag läste den så är jag helt övertygad om att det är bäst

Jag tror det beror mycket på barnet..Min pojke sov nästan jämt hos mig, och det var bäst för honom. Min yngsta flicka har sovit i egen säng och rum då hon sover bäst där. Min äldsta gjorde lite allt möjligt.

Forskning har visat att samsovning ger en "liten" förhöjd risk för PSD. Det luriga är att samsovning ofta leder till ökad/längre amning, vilket i sin tur har visat sig skydda mot PSD. Om barn hör sina föräldrars andning så ger det en skyddande effekt, men det gör de ju även i t.ex. en sidosäng.

Jag tror på samsovning, eftersom det har så många positiva effekter, men sedan tycker jag inte man ska sopa risker under mattan bara för att det inte passar ens egen uppfattning - samsov säkert

Min son och jag samsover, han är 5 veckor gammal. Jag sover såklart dock inte så bra eftersom man får mindre plats i sängen, det är väldigt svårt för mig att röra mig överhuvudtaget.

Så det jag undrar är - hur gör ni andra? Nu äter han fortfarande väldigt ofta, typ varannan timme och när han har ätit klart så rullar jag honom ett halvt varv så att han ligger med ansiktet från mig och sedan somnar han och jag om. Det känns jättekrångligt om jag skulle behöva lyfta över honom i hans vagga varje gång? Plus hämta honom där? Plus att han vaknar ganska lätt om jag rör honom för mycket precis efter att han har somnat. Och om jag ska flytta över honom när han somnat ordentligt då måste jag ju ligga vaken och vänta på det och då får jag ännu mindre sömn!!

Så hur gör ni andra? Jag vill helst sova själv för jag tror jag skulle sova bättre då men det blir ju jättekrångligt?!

Vi samsover 8 månader drygt.

Kan du/ni inte göra sängen bredare genom att ställa en extrasäng bredvid. Du slipper gå upp och du/ni slipper väckas av trängsel.

Vi samsover inte av många olika anledningar men jag tycker att man ska göra precis som man själv känner.. som någon förut skrev å finns det faktiskt lika många rön och forskningar för som emot samsovnng så rätt eller fel.. det få man själv avgöra..

Min son är trygg i sig ändå. Ibland när han vill sova så vill han inte ens bli buren..Han sparkas, viftar med armarna, spänner sig och skriker tills man lägger ner honom.. Blir tyst med en gång, ler och somnar inom några min. Så det är lite från barn till barn också..

Vår dotter sover ensam i spjälsängen bredvid oss sedan hon var en månad, hon är nu 3 1/2 mån. Hon sover jättebra, ca 12-13 tim. i ett sträck per natt och somnar också själv i sängen. Jag är övertygad om att vi i vår familj får en bättre sömn genom att göra på detta vis. På dagarna samsover vi ibland och det är ju förstås fantastiskt mysigt

Man ska göra det som passar bäst. Jag sover inte bra med min son i sängen. Och mår inte jag bra (är pigg) är jag ingen bra mamma. Han somnar själv i sängen och jag tar upp honom till oss för nattamning. Ibland läggs han tillbaka i sängen ibland sover han kvar med oss. Det beror på om jag hinner somna under amningen eller om han ligger och fäktas så att jag vaknar. Lite efter vad som passar. Dock är ambitionen att han ska sova i egen säng mestadels. Ser dock till att mysa ofta med honom nära så att han får all närhet han kan behöva. Han är nu 4 1/2 månad gammal, diar fortfarande två gånger per natt och fäktas emellanåt när han är stökig i magen.

När man började forska på PSD runt om i världen så upptäckte man att de som har minst antal PSD är de länder där mammorna sover med sina barn. Man upptäckte att de barnen sov på sidan eller rygg och att det var en faktorerna till att PSD var så ovanligt i dessa länder. (Då började man rekommendera även barnen i västvärlden att sova på rygg.) Den lilla ökade risken för PSD som man sett i studier där föräldrar och barn samsover är sammankopplade med intag av alkohol, droger och mediciner. Ska man samsova ska man samsova säkert! Inga tjocka duntäcken, inga tjocka och fluffiga kuddar och ingen alkohol eller droger för föräldrarna.

Jag tror att samsovning är det bästa för både barn och föräldrar. Det finns även forskning som visar på att samsovning är säkrare för barnet vad gäller PSD.

Det finns en sömnforskare, James McKenna som råder föräldrar, speciellt mammorna att sova med sina bebisar:

www.nd.edu/~jmckenn1/lab/index.html

Jag har alltid haft våra barn i vår säng första månaderna. Det är ju så mysigt och dessutom praktiskt då man sluppit gå upp flera gånger per natt.

Helt klart tror jag på samsovning. Däremot gillar inte alla barn detta(och alla föräldrar). Min minsting sover bättre i egen säng, har jag märkt. Alla är olika.

Vi har samsovit med alla fyra barnen utan problem.
Det enda mans ka vara försiktig med är ju att bebis inte ligger mellan skarven till en vägg eller liknande, men då kan man som vi göra en mjuk mur av ett täcke som exempel.

För oss har det varit det bästa sättet att få sömn och vila för alla då alla mina barn, utom det första, var stora natt-ätare, då kunde jag ligga och amma och efterhand sova/slumra samtidigt.

När de har blivit omkring året har de fått sin första växasäng som stårr klossintill vår stora så de själva kunnat krypa över till oss när de velat, då blir det successivt att de lära sig sova i egen säng också.....

Mina flickor samsover jag med men lillkillen vägrar att sova med någon annan! han vill inte ens somna i min famn! han föddes 2 månader för tidigt och vande sig vid att sova själv. Nu när han ska sova så lägger jag honom i sängen när jag märker att han är trött sen somnar han med en gång. Ingen samsovare! Men spjälsängen står intill min sida så jag har honom nära ändå.

Det finns som redan nämnt i tråden lite olika rön vad det gäller SIDS och samsovning. Extra knepigt blir det ju eftersom grundorsakerna forfarande inte är kartlagda. Om jag skulle välja vem jag skulle tro mest på hade jag valt den svenska socialstyrelsen och amerikanska AAP. Helt enkelt för att de i framtagandet av sina rekommendationer måste de ta hänsyn till all för närvarande känd forskning inom området och göra ett sammanvägt ställningstagande. Som exempel kan man se att tidigare nämnda James McKenna är referens nummer 36 av 137 i AAPs rekommendation.

Socialstyrelsen:
www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2006/9337/html2006-114-40.htm

AAP (Amerikanska barnläkareföreningen):
aappolicy.aappublications.org/cgi/reprint/pediatrics;116/5/1245.pdf

Om du inte orkar gå igenom hela texterna kan man väl sammanfattningsvis säga att AAP rekommenderar att barn under 6 månader sover i egen säng nära föräldrarnas i deras sovrum. Svenska socialstyrelsen är mer otydlig i sin rekommendation men resonerar som följande:
"Några undersökningar har också visat att om barnet är under tre månader finns det en något ökad risk med att sova i samma säng även om modern inte är rökare. Om man vill låta sitt barn sova hos sig i sängen för att underlätta amningen, så bör man tänka på att det inte ska vara för trångt eller för varmt för barnet. Skapa ett fritt utrymme för barnet i sängen. Barnets ansikte ska vara fritt under sömnen.
Man kan ha barnet hos sig i sängen när man ammar och när barnet är vaket men lägga över det i egen säng när det ska sova. Amningen underlättas om sängen står inom räckhåll."