Lotta83 skrev 2008-06-17 22:55:10 följande:
Det kan inte vara så att du har järnbrist? Om det dessutom förvärras vid mens. Sådant kan man ju få yrsel av.
Det har jag funderat på ett antal gånger om jag har brist på nåt!
En Liten Blå skrev 2008-06-17 22:57:43 följande:
Ja, att vara utan arbete kan verkligen få en nedstämd, särskilt med tanke på att "de" (af, a-kassa) oftast verkar tro att man bara vill gå hemma och slappa, och att det hjälper om de kniper åt ens förutsättningar och hotar med färre dagar (har jag fått) och lägre ersättning (har jag fått). Jag vet inte vad du vill göra i framtiden? Har du planer på att byta yrke eller att plugga? Själv ska jag börja plugga i höst och tror att det kommer att göra allt bättre. har också stressmage.
Jag vill helst fortsätta jobba med barn, men vill inte plugga vidare som alla tjatar om... Så senaste tiden har jag varit inne på lättare montering eller så.
Aniko skrev 2008-06-18 08:41:30 följande:
Svar på #7Visst kan man känna så om man varit stressad en längre tid. Om jag är mycket stresad längre perioder så får jag förr eller senare fysiska symtom. Det kan vara att jag mår illa, är trött, har svårt att sova, ont i magen. En sommar så fick tom svårt att andas och det stack/domnade i fingrarna, mycket obehaglit . Jag får ibland också migrän. I julas vaknade jag rentav upp en morgon med tinnitus på högra örat!Hoppas du lyckas koppla av och må bättre.
Jo svårt att sova har jag haft sista tiden, ont i magen, och då det jag skrev i TS. Vet att sömnsvårigheter hänger ihop med om man är deprimerad... Har precis skaffat ett par böcker om ångest, oro, fobier och depression...
För det har varit många jobbiga saker sista veckorna... Dels då alla krav från AF, sen att det aldrig tag sig i barnverkstan och jag mår väldigt dåligt över det i perioder, sen att jag skulle ha fått hjälp av expertpsykologer att bli av med min fobi och rädsla att ta blodprov och stick-i-fingret... Men fick veta för drygt 1v sen att jag INTE får hjälp av dem. Så det har jag också mått dåligt över sista veckan... När jag äntligen trodde det började gå lite framåt, så hamnade jag på noll igen... Mkt skit, oro och ångest alltså sista veckorna!