Jag är så förbannad...
En dag förut så kom min 3-åring hem och var såå rädd för spöken.. Och jag tänkte väl att det är nån unge på dagis som sagt nåt.. Men när jag kommer dit sen så ser jag att alla barn fått måla teckningar på spöken!!!
HUR kan man prata om sånt och framför allt sagt till barnen att måla dom!?!?
Nu vill han INTE sova i sitt rum eftersom det finns spöken där som han säger. Allt som låter tror han är ett spöke!
Vad tycker ni om detta??
Så små barn vet ju inte skillnad på verklighet och fantasi. Man tycker ju att pedagoger borde veta det. Förstår du är besviken. Prata med personalen
Varför inte 
Jag ser inget som helst fel i att man pratar om spöken på dagis...
Jag tror knappast att personalen pratat om spöken som farliga monster direkt 
Lika lite som jag tror att personalen på dotterns flrskola pratat om att åska skulle vara farligt, min dotter har aldrig visat någon som helst rädsla för åskväder tidigare men efter att ha varit på dagis under ett åskväder så är hon totalt livrädd och börjar darra så fort man nämner ordet åska.
Detta pga av att ett barn blivit fullkomligt hysteriskt när ovädret brakade loss, personalen hade verkligen gjort allt för att avdramatisera det hela men barnen fixade på egen hand att skrämma upp varandra 
Tycker att det är ok att rita och prata om spöken...... Laban är ett spöke.
Prata med din son och skräm bort spökena från hans rum tillsammas med honom!
Jag tycker inte det är konstigt att de pratar om spöken på förskolan. Det finns ju alla möjliga andra "saker" som det pratas om och som barn kan bli rädda för (spindlar, dinosarier, pippi långstrums apa mm).
Båda mina barn har vetat vad ett spöke är långt innan de var 3 år. I perioder är de rädda för spöken men samtidigt kan de ju vara rädda för ett grässtrå, ett bananskal eller att borta håret.
JAG tycker du överdriver!
Det beror väl på HUR man pratar om dem? Min son älskar spöken; små spöken (går på TV och han har även en bok som heter spökoperationen) och spöket Laban.
Mitt tips är att du lånar en bok om lilla spöket Laban, så han får veta att spöken är snälla
Klantigt gjort av personalen.. Nu vet jag dock inte hela bakgrunden. Det kan ju hända att man läst "spöket laban" böckerna och att man därefter låtit barnen måla. Tycker att du ska berätta för personalen på förskolan om hur ditt barn reagerat och fråga dom hur ämnet spöken kommit upp. Kanske kan du sedan använda den infon till att hjälpa din son att inte vara rädd mer.
JAG har inte mycket att säga om dagis agerande(vet för lite). ( t ex. frågan kan ju kommit upp bland barnen och då är det ju bra att prata om det istället för att tysta ner.....)
Jag vet dock att det där med spöken verkar vara ngt som de flesta barn går igenom. Emma hade en period när hon hade spöken i rummet och vi pratade mycket om det!
Vi löste det med att vi sa till spökena att åka därifrån (de hade en stor vit bil) och lämna henne i fred. Spöken vill nämligen vara hos ngn som vill ha dem där! De vill kolla så att man mår bra! Om man inte vill träffa dem så talar men bra om det för dem. De är ju inte farliga så det är dumt att göra dem det!!!
Det tog ett par dagar men sen har de hållit sig borta
Tycker också du överdriver. 3 åringar har livlig fantasi.
Men bör man inte prata och berätta detta för föräldrarna?? Jag blir ju ARG för att mitt barn är superrädd för nåt som inte finns! Det är en ganska dum jämförelse med spöken och spindlar. Spindlar FINNS och syns. Spöken är en djupare grej som är svårare att förstå.
Nej jag tycker inte personalen på förskolan behöver berätta för föräldrarna vad de pratat om under dagen.
Däremot tycker jag personalen ska ta upp det om ett av barnen tex är "överdrivet" rädd/panikslaget. Men som sagt, att prata om spöken och rita av dem tycker jag inte är någonting konstigt.
Men om DU tycker det var fel - ta upp det med personalen på din sons avdelning!