Var bara tvungen att starta en ny tråd efter att ha läst de andra två under flera dgr tid...(vi har VÄÄÄÄÄLIGT lugnt på jobbet just nu)
Jag har inte så många saftiga berättelser själv att berätta men jag hoppas på att få läsa er andras!
Och ni som kommer in för att kritisera eller motargumentera - gör er inte besväret, ni får starta egen tråd isf.
Joo, kom på en som inträffade när jag jobbade på ett äldreboende. Det var ett par som nyss flyttat in i en av lgh där en kvinna nyligen gått bort. Helt lugnt larmade hon på nattpersonalen en natt och när de kom upp hade det hänt en del saker i deras lägenhet:
Köksstolarna stod i vardagsrummet, grytlappar fanns på golv och bord runt om i lgh, tavlor hängde fel och allt vad det var, det var minst sagt rörigt. (Kan tillägga att varken mannen eller kvinnan som nyss flyttat in kunde ta sig upp och röra sig runt utan hjälp från personalen.)
"Öh, spökar det här inne eller vad?"frågade kvinnan med ett glatt leende. Hon var inte alls rädd berättade hon, bara fasinerad över all aktivitet den natten.
Det finns fler historier på det äldreboendet om hundar och katter som antingen vägrad gå in på avdelningen eller kastats upp i luften som om någon sprakat iväg dem. Skåp som öppnats av sig själv, tv som stängts av osv.
Detta är nog inte alls ovanligt på ett äldreboende.
Hos min allra första pojkvän inträffade följande;
Jag och han sov på övervåningen, och hans föräldrar hade gått och lagt sig, på nedervåningen. Trappan upp var knarrig, och eftersom de hade vardagsrummet nere kom de aldrig upp på kvällarna. Jag hade hört om det var någon av dem.
Min pojkvän var på toaletten, och jag var inne på hans rum. Dörren var stängd. Så hörde jag att det knarrade i dörren, och tittade dit. Såg att handtaget rörde sig nedåt, sakta, tills det var helt nere. Sen hörde jag att det SPOLADE på toaletten där min pojkvän var! Då släpptes handtaget upp igen... Och inga fler ljud.
URLÄSKIGT.
Diggar din bild =)
oj Läskigt. Har det hänt fler grejor där som de hört?
Eller har du fler historier....*fasinerad*
Jag graderade mig med att sitta på jobbet och läsa alla berättelser från förra trådarna...
www.familjeliv.se/Forum-5-164/m25879589.html
www.familjeliv.se/Forum-5-164/m30990915.html
...hade inte vågat sitta hemma på kvällen och läsa då hade jag skitit ner mig om så bara hunden tassat förbi.=/
jag är som nyfiken och skraj samtidigt.
Jag hade en annan pojkvän som svor på att detta var sant och att han sett det med egna ögon;
Henrik hade köpt ett hus av sina föräldrar. På huset fanns ett vindsloft, och det var delat i 2 med en dörr. Denna dörr stod ALLTID öppen, och stängde man den och låste, så gick den ändå upp av sig själv, inför ögonen på den som stod där. Min fd pojkvän sade sig ha sett det hända, och han är verkligen ingen sådan person som hittar på saker.
För övrigt tror jag stenhårt på allt med människor som "går igen", spöken, änglar m.m. Jag har som sagt inte så mkt erfarenhet själv men jag bara känner att de finns. Jag har en alldeles egen skyddsängel sa en kvinna till mig när jag spådde mig och det gillar jag, brukar prata med denne ibland.
Min vän gick bort för någr år sedan, endast 23 år gammal och då fick hennes mor höra att hon gått bort för hon behövdes någon annanstans. Tycker jag också kändes bra att höra och även att hon hade det bra där hon e.Lite OT men ändå...
sär skriven skrev 2008-06-25 15:34:33 följande:
I de hus jag och min mamma bodde i förut spökade det JÄMT! Vi var väldigt säkra på att det var min morfar och moster som var där och kollade till oss.
Men det var en natt som jag aldrig glömmer. Jag hade en dubbelsäng i mitt rum, precis innan för dörren till mitt rum på vänster sida. Eftersom sängen var så stor, så hade jag alltid min mobiltelefon bredvid mig på den tomma sidan av sängen. Denna natt, gick ja o la mig som vanligt och stängde av ljudet på min mobil. Jag vaknar av att någon knuffar/trycker till mig i ryggen (jag sov alltid på mage) och jag tittar mot dörren, för där stod den som väckte mig. Men - ingen stod ju där. I samma ögonblick får jag för mig att kolla på min mobil, så jag vänder huvudet och kollar på mobilen och ser att det ringer! Jag svarar och det var en kompis som ringt fel. Jag lägger på luren och undrar "Va fan hände egentligen?"
Någon väckte tydligen mig för att säga att mobilen ringde! Det var ju snällt :D
Det tror jag också, vi kände aldrig något obehag när det spökade. Utan det var bara vänligt. De var där för att se till oss helt enkelt! :)
Sen finns det väl onda också antaligen, för finns det gott måste det väl finnas ont!? men att de visar sig verkar varar betydligt ovanligare(?)
testade anden i glaset som tonåring, minns att det var läskigt och att vi frågade "förbjudna "frågor men tror inte det hände någon av oss ngt, såvitt jag vet iaf.