Att döpa lite större barn...

Antar att det är typ detsamma som med en lite spädis... fråga prästen han borde ju veta eller ring svenska kyrkan

Vi döpte våra barn när de var nästan 7 och 3 år. De var väldigt livliga och aktiva på den tiden så det var nog ett annaorlunda dop för prästen. Han var nog inte van vid att dopbarnen springer omkring i kyrkan

Annars funkade det som vanligt. Vatten på huvudet, den stora stod själv vid dopfunten, den lilla fick vi lyfta upp. Sånger och bön och sen var det klart.

En jättelång dopklänning funkar ju inte på ett barn som vill gå själv . Man kan ju klä barnet precis hur man vill, men om man vill följa traditionen symboliserar den vita, stora klänningnen den kristna tron som man ska växa i. Lite för stora, vita kläder kan alltså vara lämpligt, men kanske inte klänning på en kille .

Försök att få ett enskilt, privat dop när det handlar om ett så stort och relativt nyhemkommet barn (alltså inte 5-6 bebisar som ska döpas samtidigt). Tålamodet hos småtingar i den åldern brukar vara begränsat så det är bra om ceremonien inte tar för lång tid och inte är för stel. Bra om barnet kan få vara delaktigt på något sätt.

Vi döpte vår då drygt 2,5 åriga son. Han satt större delen av cermonin på pappas axlar. Han blev lite gnällig på slutet, men allt som allt gick det fint. Han sträckte ner/fram huvudet jättesnällt åt prästen när han skulle trixa med vattnet (vi hade pratat innan om hur det skulle gå till). Hela cermonin tog ca 20 min, tycker man ska försöka att hålla det kort för annars blir det nog myror i byxorna. Kusinerna (2 och 4 år) fick hjälpa till att hälla upp dopvatten och torka hans panna efteråt, det var uppskattat både av honom och av församlingen. Det blev väldigt informellt och gulligt han hade ljusa, lite finare byxor och en rutig skjorta på sig.

Vi döpte vår tjej på hennes 3-års dag nu i helgen och vi hade varit med henne i kyrkan tidigare för att hon skulle få träffa prästen, och vi kunde då också bestämma hur vi ville att dopet skulle vara.
Prästen gick med oss till dopkapellet och där visade och berättade prästen för vår tjej hur det skulle gå till.

På dopdagen var vår tjej förberedd och inte ett dugg orolig. Hon satt lugnt i pappas famn och när det var dags för vattnet så hade man för henne ställt fram en pall vid dopfunten där hon fick stå med huvudet lätt litat över dopfunten. Det funkade jättebra och hon var väldigt stolt efteråt.

Vår tjej hade en lång sommarklänning med spets i vit bomull, som går bra att ha vid andra tillfällen. Vårt dop tog ca. 40 minuter, men då hade vi lagt till en del psalmer och även egna böner mm i annat språk så det blev lite annorlunda än "standarddopet".