Ni med dvärgvädur se hit en stund tack!

dom är underbara
Kan bli jättekeliga om man hpller på med dem mycket så dom vänjer sig vid en.
kan bli rumsrena (kastrera den annars revirpinkar dom ofta)
lär sig nej o olika komandon osv, är lite som en envis hund
kan vara ute året runt om dom har ett hus med halm i tex att krypa in i o få skydd från väder o vind!

lycka till.

min hette stampe sålart!

Var länge sen jag hade kanin nu, men tänkte svara ändå.

1. Jag tvivlar på att man kan ha 50/50 inne/ute kanin. Vi hade våran ute på sommaren och inne på vintern. Tar du in den ofta på vintern så bildar den inte vinterpälsen på samma sätt om den får vara ute. Men det beror väl på hur ofta den är inne, bäst att du hör dig för med vetrinären eller liknande.

2. Min första dvärgvädur var himla sällskaplig, kickade boll med oss när vi var ute och sprang efter oss hela tiden. Gosade och var helt underbar.
Men om du har den ute hela tiden så är det svårt att få dem sällskapliga, det är iaf min erfarenhet. Det gäller nog att inte "glömma" bort den om den är ute. Vilket kanske är lätt hänt då man inte ser den så ofta och måste vara ute och gosa med den.

3. Nej, de mår inte dåligt av att vara ensamma. Om ni skulle skaffa två så SE TILL att det är samma kön. Haha.... när mamma var liten fick hon och hennes syster en varsin kanin av samma kön. Men det visade sig att det inte alls var samma kön och snart hade de inte bara två kaninen längre.

4. Rumsrena kan de bli. Våran sprang lös inne när vi var hemma och den gjorde bara ifrån sig i sin bur.

5. Jag tyckte det var ett underbart djur när jag var liten. Katter är ju mera självständiga, hundar så stora. Kaninen var passande storlek och dvärgvädur är himla goa och snälla. Och söta med.

En liten anedok (stavas det så?) när jag fick min första kanin. Var i djuraffären och skulle kolla på kaniner. De var i ett eget rum lite innanför och när vi klev in igenom dörren så satte jag mig direkt hos Tjabo, som jag döpte honom till. Han var den första kaninen innan för dörren och jag såg inte åt någon annan. Tjabo var brungråaktig dvärgvädur, och jag tror han var lite äldre, var fortfarande unge, men inte så liten som man brukar kunna få kaniner. Mamma försökte få mig att se på andra kaniner, speciellt i buren bredvid där det var vita kaniner, men nej...jag hade bestämt mig. Han var den underbaraste kanin man kan tänka sig. Så sällskaplig och speciell.

Men tvivlar du, köp en kaninbok och läs lite om kaniner i allmänhet och dvärgkanin speciellt. Eller sök på nätet.

Hej!
Jag lägger in en länk till dig TS, där förutom dom bra tips du fått ovan kan få mer svar! Vi diskuterar våra luddiga vänner mer här: www.familjeliv.se/Forum-5-82/m33373374.html

Jag har haft kanin i många år, du har fått bra tips men tänk framförallt på att har du den ute måste en del vara isolerad så att den håller för kyla och vind, samt att du när det är kallare inte kan ta in kaninen om den byggt upp en bra vinterpäls. De anpassar sig efter temperaturen och kan dö om de blir för varma eller kalla. Kanin kan du ha en om du ger den tillräckligt med sällskap. Har du två är det inte säkert att dom går ihop, kaniner är kolonidjur inte flockdjur, därför trivs de fint ensamma men kan se/känna/höra andra fränder. Kaniner är underbara djur, som absolut går att få rumsrena om du tänker ha den inne. Jag har en hermelinkanin som är rumsren, han är som en liten katt . Lös i lägenheten och gillar att ligga framför teven och mysa. Det tog ett tag för honom att bli rumsren, det är tålamod som gäller. I början får man snällt plocka upp men efterhand lär dom sig att göra allt på ett ställe, i buren.
Kaniner är väldigt sociala, intelligenta och nyfikna djur. Läs gärna i tråden ovan, där finns många erfarna kaninägare/uppfödare, och ta hjälp av bra böcker.
Lycka till med allt!!