Vad är Medberoende?

4.      Jag vaknar upp.
Jag blir medveten.
Jag fattar mod.
Jag väcker känslor inom mig.
Jag får långsamt tillbaka självförtroendet.
Jag känner en spirande självinsikt.

Kan dennes medberoende flyttas över från någon till mig om vi blir ett par i framtiden?

Låter som att dom mer eller mindre tar över ens liv.
I det här fallet blir som en andra pappa eller något.

Såvitt jag förstår medberoende dock så behöver det inte vara en drog utan även ett beteende. Man kan ha en partner som mår dåligt och beter sig "felaktigt" men som man skyddar i allt. Jag har varit och är i en sådan situation. Alls inga droger men annars stämmer allt med beskrivningen av medberoende. Jag är nu i steg fyra själv och kan se tillbaka på det hemska som varit och hur det förändrade hela mitt väsen.

? Finns här någon som kan upplysa mig om vad det är till att börja med??
En svensk uppfining som används flittigt här.

?Är det farligt?
Är det ärftligt?
Går det att "bota"??

Jätte farligt om går på niten och tror på det,
Skulle inte förvåna mig om folk insisterade på det
Skulle heller inte förvåna mig om folk insisterade på det

Menar du att det inte finns alltså?

Anonym (svar sökes) skrev 2008-06-28 19:46:29 följande:

Nu kan det vara så att jag missförstår ditt svar.
Jag utgår nu i från att det är jag som är den som är kär i fel person.
Så menade jag inte..

Jag är nog inte kär i fel person.  Jag är kär i rätt person men personen har (en sjukdom) ett beetende som tydligen kallas för medberoende.

Vad jag undrade var vad som krävs av mig för att eventuellt kunna leva med en sådan person?

Inget är fel någonstans ännu.
Jag vill bara lära mig mera så att jag förstår honom.

Anonym (svar sökes) skrev 2008-06-28 20:59:06 följande:

Nej det vet inte jag heller ännu.
Har bara fått veta att han går på någon form av behandling/terapi för medberoende.

Antar att det kommer så småning om.
Jag skyndar långsamt =)

Tack för svaret.
Ungefär vad jag har kommit fram till på egen hand så jag antar att jag är på rätt väg då =)

Anonym (svar sökes) skrev 2008-06-29 15:39:10 följande:

Du skriver som att killen har en sjukdom!
Det är ju inte han som har en sjukdom.
Att vara medberoende är tex att hans pappa, mamma har ett beroende av nåt slag: droger, alkohol, mat osv.
Men han är en del av dennes liv och finns med i bilden och stöttar personen.
DU behöver ju inte bli involverad bara för att han är det.
Jag tycker du ska prata med kille och få det klart för dig vad det gäller han kan säkert förklara bättre för dig.

Ja det är säkert så.

Men att han inte vill hänga ut den i sin familj eller vem det nu är för mig på
första dejten kan jag faktiskt förstå.
Det skulle inte jag heller göra om rollena vore ombytta.

Jag visste inte om man ska kalla det för sjukdom eller dåligt beteende.
Något är ju inte riktigt bra efter som att han går på behandling för detta.
Det var inte meningen att få det att låta som att jag ser ner på honom för det gör jag verkligen inte.

Jag startade tråden för att få mera information och för att kunna vara en förstående flickvän om vi nu kommer så långt.
Tar det slut lär det inte göra det pga medberoendet i alla fall.

Jag är gift med en person som har ett medberoende.....och han är gift med en person som är medsjuk.

vad innebär detta för oss??

För mig innebär det att jag får ha förståelse för att det är vissa saker som vi inte kommer kunna att göra, eftersom personens missbruk sätter stopp för det. Jag får stötta min man när han återupplever känslor som hans medberoende har givit honom. Han är just nu inne i en period där han funderar och åter upplever mycket som har med hans *****:s missbruk att göra. Jag lyssnar och finns där. Den "behanling"/terapin har går kan mycket möjligen vara en gruppterapi för medberoende, alt en enskild terapi. Mycket bra, för då kommer han lära sig att hantera det han har fått med sig. Att vara medberoende innebär ju att man har funnits mycket nära någon som har missbrukat och denne har "styrt" hur jag ska leva, vara och bli....
Mycket skuldkänslor har jag förstått att detta innebär och att mycket ofta täcka upp för den beroende personen.

För min man har det ungefär inneburit samma sak. Jag har gått i terapi de senaste 2 åren för att hantera det som jag har varit med om och göra mig fri från min medsjukdom (helt fri kan jag aldrig bli)....och nu kommer jag ut som en mycket helare människa och lättare att leva med....

Jag tror att leva med en person som är medberoende i 2:a hand från dig så att säga innebär att ha förståelse och att man kommunicerar om det i relationen , så den andre parten kan stödja och finnas...involverad blir man...hur man än gör..men man kan begränsa det genom att prata igenom vad det innebär...

Lycka till!!

Tack för ditt svar!
Det uppskattades mycket

Varsågod!

Om det är något du funderar på så svarar jag gärna så gott jag kan utifrån min och min mans erfarenheter.

Min sambos pappa är alkis och min sambo är medberoende så det stänker om det. När jag först hörde det så tyckte jag att det var fel etc etc. När jag sedan började kolla upp mer och faktiskt fundera över min sambos beteende så insåg jag att han var det och att jag oxå blivit det.

Dessa insikter har jag nyligen fått och nu gäller det att ta tag i det hela. Har själv gått i terapi nu och det är då jag kommit fram till det hela. Nu ska jag peppa min sambo till det samma, för jag tror att så länge han ej inser att han har ett problem (vilket han inte gör) så kommer även jag att vara kvar i det.

Men det är jobbigt när ens sambo ljuger för en i syfte att skydda sin far etc, men det är ju ett beteende som han haft hela sitt liv, vilket ju naturligtvis är svårt att ändra på.Och som partner till en medberoende tror jag att det är i det närmaste omöjligt att hålla sej utanför det till fullo.

Anonym (svar sökes) skrev 2008-06-29 17:42:17 följande: