Hej och välkommen till tråden för oss som på ett eller annat sätt har kommit i kontakt med denna 'personlighetsstörning'.
Här borde vi få itrymme att diskutera allt som hör detta till utan att behöva känna press.
Välkomna
Det känns mycket bra med en sån här tråd där man inte blir dömd på förhand! :)kram till er alla som kämpar på ett eller annat sätt som drabbad eller anhörig!
Jag är här inne med. Idag har jag haft ångest över att min gubbe är och jobbar och kommer inte hem förräns vid 17. Inte lätt när man är gravid också...
Min BP (borderline person, enklare med förkortningar) har mått bra en månad eller så, men sjönk helt denna helg. Han gråter och säger att han bara 'vill karva ut det svarta' han har inom sig.
Det är så frustrerande att som anhörig stå vid sidlinjen och inte kunna göra något alls.. Jag kramar och säger att han måste prata med läkarna (han är inlagd) men det är ju så svårt.
FrökeFifi - jag antar att det är du som är BP personen, vad kan din sambo göra för att hjälpa dig? Utan att säga att det inte är hans ansvar och bara ditt, så kan man ju som anhörig fortfarande försöka vara ett stöd, men hur? ibland har jag bara ingen energi och känns som att jag vill slita av håret...
Ja, klart man behöver stöd men det min sambo har kunnat göra för mig är bra för mig och gäller kanske inte alla. Men hursomhelst så har jag bett han att låta mig vara när jag får mina utbrott och att inte ta mina ord på allvar ibland. Jag kan ju må bra en sek sen kommer borderline-tankarna fram och jag öser ut några konstiga ordval och saker som jag egentligen inte menar men på något sätt så tror jag att jag är värd smärta och försöker göra saker värre. Då har jag sagt att han kan ge mig lite tid. Jag ber om ursäkt efter såklart, för jag inser vad jag sagt för dumt.
Men det är många med borderline som inte kan skilja på sina egna tankar och sjukdomens tankar. Sen är det så att jag har blivit diagnosticerad med depression och social fobi också så även då dyker dessa upp, som är sekundära problem till min borderline och som uppstått pga borderline.
Det var värre förrut och jag visste inte hur jag skulle klara allt men idag har jag fått hjälp från KBT och DBT och jag vet exakt vad jag ska göra när det uppstår saker jag inte kan hantera, vissa gånger funkar det och vissa inte.
Personer med borderline har en högre sårbarhetskurva än "normala" människor, så för att vi inte ska må dåligt måste vi börja dagen på bästa sätt så att vi inte når ett "tak" i slutet av dagen - det taket kan utlösa mycket problem som t.ex självskada, självmordsbenägenhet och andra självdestruktiva handlingar (egenhat t.ex).
Om vi eliminerar saker som gör oss sårbara kan vi ha otroligt bra dagar!
Det är det jag har lärt mig iaf.
Min ligger inne på psykoanalys och det har också visat sig bra då mycket har kommit upp som han inte tagit itu med. Dessvärre finns inte DBT här, KBT kanske, men inte aktuellt för honom just nu.
Han vet efteråt att det som skedde inte var han, inte var rätt - men när det väl sker är han så inne i det så han kan inte göra något annat än att följa med.. han har inte kommit längre.
Vi har försökt med att säga 'timeout' och gå till varsitt rum i 10 min eller så, men ibland blir ju jag också arg på vissa saker han slänger ur sig i 'hettan' - och kan inte låta bli att bli en katalysator till något som jag vet mycket väl inte är bra för nån av oss..
medberoende.. ja, antagligen..
Jag går i dbt och hoppas på att fler kan få den möjligheten
vad är dbt & kbt???
DBT = dialektisk beteendeterapi
"I DBT betonar man balansen mellan att acceptera verkligheten som den är, och samtidigt arbeta för nödvändiga förändringar. Målet är att leva ett meningsfullt liv. Man får lära sig färdigheter för att öka sin förmåga att vara närvarande i nuet, och kunna stå ut med svåra känslor. Vidare får man lära sig att hantera känslosvängningar och impulser samt hantera relationer på ett mer självbefrämjande sätt. Behandlingens teoretiska kärna är inlärningsteori, kognitiv teori och dialektisk filosofi."
Man går både i induvidual terapi och färdighetsträningsgrupp och man har möjlighet till telefon coachning då risken för självskada/självmord är stor tex.
Tack för svar....