Min man är nykter alkoholist och drack i smyg.

Känner igen mig då min pappa är alkoholist. Han har också smygdruckit i perioder, detta har alltid lett till rejäla återfall.
en nykter slokholist måste leva efter devisen " aldrig mer alkohol".
ett glas är ett för mycket.
förstår verkligen att du har svårt för att lita på honom när han gör såhär.
har du berättat för honom att du vet?

Anonym (jobbigt) skrev 2008-07-20 21:20:39 följande:

Nej jag fick veta precis å han är ute å fiskar. Jag tänker inte ta det på telefon. Det får bli till kvällen när barnen sover. Vet inte vad jag ska säga bara, det finns inte ord för hur besviken jag är, och samtidigt vet jag att han är sjuk, att han lurar sig själv lika mycket som alla andra. Men det gör mig inte mindre arg.

Har det fortsatt så för din pappa hela livet? Har han aldrig blivit nykter på "riktigt"?

klart man blir arg även om man vet att personen är sjuk. alkoholism är det värsta som finns.
Många tror nog att de kan ta ett glas då o då.
låter bra att prata med honom när han kommer hem.
stötta honom så han känner att han kan berätta om snedsteg för dig.
Han kanske mår jättedåligt av detta men har inte vågat säga något till dig.

nej, min pappa har druckit kopiösa mängder sen jag var tre år. är 25 idag. han har haft "uppehåll" då o då.
och varje gång har jag trott han är nykter, men efter ett tag så återfaller han.
tror han är för nergången för att räddas nu.

Anonym (jobbigt) skrev 2008-07-20 21:26:28 följande:

Jag har så svårt att vara stöttande bara, jag var det så länge och det verkade bara leda till att alla i familjen fick lida onödigt mycket. Men samtidigt hade det väl kanske inte blivit bättre om jag vart "hård" mot honom redan från början. Jag har så svårt för det här bara, önskar det var ett problem som bara kunde försvinna nån gång. Samtidigt som det är ett så känsligt ämne, jag vet hur han blir när vi måste prata om sånt här, han känner sig anklagad och blir så defensiv å vill inte prata om det. Jag tror att det har med mig att göra, han har svårt att prata med MIG om det här. Han skäms väl också för allt han gjort mot mig och familjen, och vill helst glömma allt som hänt.
Jag är väl inte tillräckligt förstående.

Mitt ex är inte alkoholist utan spelberoende, men han hade "nyktra" perioder då han slutade för att han var tvungen. Kunde hålla upp i kanske ett år eller så och man kände sig så lättad. Sedan kände han att han var "frisk" och gjorde ngt litet, spelade på hästarna ngr gånger eller satte sig vid blackjack bordet ute och spelade lite. Hade bestämt att han bara skulle göra av med en viss summa och höll sig till det. Tyckte att han hade kontroll över beroendet, men det ledde alltid till att han föll tillbaka. Plötsligt spelade han för många tusenlappar varje månad eller hela lönen.

Vad jag vill ha sagt är att om man en gång åk dit och blivit missbrukare av ngt så måste man kunna hålla sig ifrån det HELT sedan om man ska klara av att fortsätta vara nykter. För som sagt så lurar de sig själva att tro att de har kontrolli början. Tror att de faktiskt klarar av att hålla det på en normal nivå, men det håller aldrig i längden tyvärr.

Risken är stor att han kommer att förringa det han gjort när du tar upp det med honom, få dig att känna att du är dum som ser det somett problem och att han faktiskt har kontroll. OM han reagerar så, så är det ett varningstecken där direkt!! DET är missbrukaren i honom som talar och min erfarenhet säger mig att då är de redan påväg in i missbruket igen. När mitt ex erkände att det hade hänt direkt, insåg hur korkat det var och höll sig ifrån situationer som kunde leda till att han spelade efteråt så var det bara ett återfall och han kune vara "nykter" länge efter. Men han klarade aldrig mer än runt ett år som "nykter" iofs.

Anonym (...) skrev 2008-07-20 21:36:15 följande:

Exakt sådär vet jag att han kommer reagera. Eller vet, men jag känner det på mig. Men det kommer ju inte spela nån roll vad jag säger till honom då eller hur? Jag kan lika gärna ta mina barn och föda min bebis ensam och glömma honom, jag orkar faktiskt inte stå bredvid när han super ner sig igen, sjuk eller inte, men jag orkar inte.

all kraft till dig ts. Bara du vet vad du orkar och klarar med. Men som dotter till alkoholist kan jag bara säga att bättre utan pappa än en som dricker och struntar i en.
men klart att han kanske bara gjort detta denna gång. Han kanske inte gör om det.
det vet ju bara du hur han är som person.lita på din magkänsla och lycka till hur du än gör!

Anonym (jobbigt) skrev 2008-07-20 21:47:29 följande:

Ja jag ska prata med honom, men om han vill låtsas att detta inte är nåt viktigt eller att jag inte har med det att göra så har jag inget mer att säga honom.

Känns tyvärr som barnen är för små för att förstå detta men stora nog att klandra mig om deras pappa försvinner, vad säger man till dem? Jag vill inte att han har dem ensam om inte det går genom familjerätten å han går nånstans å blåser innan, eller x antal gånger i veckan så att man kan veta han är nykter. Känner att jag vill inte ta ansvaret för att de är trygga hos honom för jag litar inte på honom, då vill jag t ex familjerätten ska säga först att det är okej. Det de säger skulle jag kunna ha mer förtroende för.

Finns det möjlighet att kolla om en förälder är nykter inför umgänge med barnen t ex? Nån som vet?
Vi har tidigare löst det så, när han fortfarande drack, att jag var med då han träffade barnen så jag kunde se att han var nykter, men jag orkar inte längre.
Känns som jag får ta ansvar för hans liv vare sig jag lämnar honom eller inte. Som att han är ett barn som jag får lägga all min energi på istället för att lägga den på mina egna barn. Tror att jag försökt lösa allt på egen hand i våran familj alldeles för länge, jag är så trött nu.