Hur vänja katter vid varandra

Låt dem vara så gör de upp allt eftersom.
Har haft kastrerade hankatter, 2-4st åt gången och det har alltid varit ett jäkla liv med nykomlingar. Det tar ett tag innan lillen lär sig sin plats i flocken och de äldre känner sig säkra på att den HÅLLER sig på sin plats. Sen blir det lugnt... har dock ingen erfarenhet när det kommer till honkatter, om deras beteende skiljer sig?

Det enda som jag kan komma på skyndar på processen är att introducera nykomligen på annan plats än hemma - men hur ofta har man möjlighet att resa bort med alla katter liksom?

Tack. Jag har ingen aning om huruvida det är annorlunda med honkatter.
I detta fallet är hankatten snäll, men honkatterna fräser, slår och skriker.
Hoppas det fungerar, vill så gärna ha denna lilla sötnosen.

Vi har nog bara introducerat nya katter för honkatt. Vi har helt enkelt släppt ihop dem och sedan bara övervakat det hela. De har mest fräst åt varandra. Sist gång tog det nog nån vecka innan de slutade fräsa helt, men sen tog det inte lång tid innan de var bästa vänner. Vi har hållt katterna inne några dagar tills gruppen blivit etablerad.

En del vänjer sig aldrig.
En garnne tog hem en kattflcika till sin 13 åriga han katt å nu har han flyttat hem till istä, vi bor grannar :)

nä, även katter kan bli gamla surgubbar när de är äldre. =)

Vi kommer att göra som så att vår nya kattunge får hälsa genom buren när vi kommer hem med henne nästa vecka. Vi har haft en bädd hos uppfödaren som de legat i som vi tagit hem så våra katter är nu vana vid hennes doft. Hon har en filt som luktar av våra katter.

Sen kommer vi att stänga in våra två katter i ett rum medans kattungen får bekanta sig med omgivningen i lugn o ro o sen får de hälsa åp henne en och en.

Katter är inga flockdjur och ibland går de helt enkelt inte ihop o det får man räkna med. Sen kan det ibland ta lite tid för dem att vänja sig.

Vi hade en hankatt på ett år när vi tog hem våran andra lilla katt unge.. den stora va på han hela tiden!! Vi vågade inte ha dom i samma rum när vi inte va hemma, för den stora verkligen hoppade på den lille och det såg ut som om han ville döda honom. De där svarta ögonen och öronen bakåt..
Första nätterna sov jag med kattungen i ett annat rum.
Vi va nära att ge upp verkligen.
Men efter ca 2 veckor blev det bra. Det va mycket tålamod som gällde.. nu är de jätte bra vänner

Det brukar ta ett par dagar innan dom slutar fräsa, bästa är att ha dom tillsammans och övervaka det litegrann, men skäll inte på dom gamla katterna för att dom fräser, dom lär bara den lille att det är på deras villkor.. Har aldrig hört talas om katter som dödat andra katter så det är ingen fara. Dock kan honkatter vara jävliga och slå mot ögon så det kan bli skador, men oftast fixar det sig själv. Små katter behöver läras, så dom gamla gör dig egentligen en tjänst genom att visa hur man gör hemma hos er.. Ifall det skulle ta längre tid innan dom kan äta tillsammans och låta den lille sova i fred så gå till apoteket och köp en feliway-spray och spraya lite i delar av huset (tex på små tygbitar eller handdukar om man inte vill spraya direkt på möbler eller golv) som lillkatten måste få tillgång till så brukar det lösa sig. Som sagt, katter har inte ihjäl andra katter.

Berätta gärna hur det går :). Hur gamla är katterna som du har nu?

Jag skall försöka komma ihåg att uppdatera. Lillan kommr på fredag. Vår hona är 4 år och hankastraten är 7 år gammal.
Kattungen vi får hem är från samma uppfödare som vår hona, så förhoppningsvis går det bra. Samma ras o så.

Hon katten är nog lägst i "rang" Där hemma och då när det kommer en ny så måste hon visa att det är den som är längst ner i rang...
Det är bara låta dem vara men se till at inte lillen får ta för mycket från henne...
Men det kommer nog låta mycket och så nu ett bra tag....

Erfarenhet av detta....

Tänkte direkt på feliway spray som någon nämnde. En annan sak som fungerar ibland är att försiktigt bada kattungen, torka noga och så badda den med en av era egna använda T-shirts. Då luktar den välbekant för de andra.

En liten kattunge som min kompis tog hem för många år sen fick faktiskt så mycket smisk av den äldre katten i hushållet att den höll på dö. Eller så var det ett väldigt olyckligt riv, för det blev en skråma tvärs över buken.
Det gick emellertid bra tack vare extra pyssel med såret och de blev med tiden goda vänner. Men man får minnas att om kattungen är liten så kan den ju inte försvara sig på samma villkor mot de äldre. Översikt är att föredra.

Lägg dig inte i för allt i världen, vet att det är svårt men du gör det väre för ungen om du bryter och tar upp honom.
Ta det lungt och obesrvera vidare.Börjar de tränga in honom i hörn osv, då får du bryta men inte annars.

Här verkar det nu går hyfsat bra.
Den äldsta "ledar" honkatten fräser och slår, men nu kan kattungen närma sig henne ganska ordentligt innan hon biter ifrån.
Den andra honkatten har faktiskt accepterat att kattungen ligger bara någon decimeter från henne, men ibland räcker det med att hon ser ungen för att hon ska fräsa.
Hankatten och kattungen leker mest, de verkar vara helt ok med varandra.

Här kommer uppdateringen du bad om!

Det blev två Birma ungar vi tog med hem till slut. De kom i fredags och allt hr gått superbra. De fick först hälsa genom buren o sen fick de komma ut o kika runt lite. Våra katter var först inne i ett rum, men v släppte ut dem eftersom allt gick så lugnt o sansat.
Hanen är ko lugn och har lite koll på kissebebisarna.
Honan är sur som fasen, men inte ett dugg aggresiv eller så. Låg mest på balkongen eller i dotterns rum, men kom fram igår kväll o smög runt o sniffade.
Hon var o kollade läget i morse, men sprang iväg när de "äckliga" ungarna hoppade fram o skulle leka. *S*

Min honkatt har svårt för nya katter, medan hanen accepterar i stort sett alla katter. När vi hade hand om mammas katt tog det ett antal dagar för min hona att vänja sig trots att mammas katt är mycket snäll och backade undan för henne. Efter flera dagar av morrande, fräsande och utfall mot mammas katt accepterade dom varandra. Jag tror att det bästa är att bara låta dem vara så att dem själva får göra upp sin rangordning. Dock kanske det är svårare med en liten kattunge som är lite mer försvarslös.....

Svårt läge det där. Men som andra skrivit finns ju Feliway som sägs ha en lugnande inverkan. Slåss dom mycket kan du ju separera dem t.ex. nattetid eller när du inte kan vara i närheten. Men jag tror nog att dem kommer vänja sig och lugna ner sig så småningom. Det har alltid min hona gjort när vi introducerat henne för nya katter, och då är hon INTE snäll mot dem från början....