Tips till ett vilset 5:e hjul (långt)

Jag tycker inte att det är ett ok beteende. Ett ex är ett ex enligt mig.

Tycker du ska dig mod å prata med din sambo hur du känner dig, annars kommer du bara tänka å tänka på det hela tiden å det kommer du inte må bra av, lycka till!

Långt från OK!!!

Vem har bjudit in henne? Att hon kommer på detta vis är det något ni har kommit överens om eller något de bara har bestämt? De tassar iväg medan du är barnvakt åt deras barn. Hon befinner sig i ert gemensamma hem och hälsar inte ens. Vad ger det för signaler till barnen och hur du bör behandlas tror du?

Vänd bara på det. Skulle du tycka att det var OK beteende om du och din sambo åkte hem till henne och betedde er på samma vis? Skulle din sambo tycka det var OK beteende?

Det är med honom du ska ta upp detta och det fort innan det hinner cementera sig. Med lite tur är det bara obetänksamhet från båda deras sida och barnsjukdomar i umgänget som tämligen nyseparerade som behöver påpekas för att rättas till.

Välj tillfälle för att ta upp det så ni hinner prata ordentligt och var rak och tydlig när du berättar hur du upplever situationen.

Haha vände på scenariot som föreslaget. Herregud, det skulle inte vara populärt :)

Jag ska försöka prata med sambon ikväll efter jobbet.
Kan tillägga att jag försiktigt nämnde saken igårkväll, sa något i stil med att det inte känns som att hon tycker så mycket om mig. Han nekade inte detta, försvarade snarare hennes beteende med att det nog känns konstigt för henne. Men det gör det banne mig för mig med!

Jag måste nog lära mig att kräva lite mer och inte vara så rädd att trampa i klaveret :)

Var noga med att uttrycka vad som inte känns ok, så det inte bara handlar om exets beteende och tankar om dig, det är ju i ännu högre grad din sambos beteende som är problemet i det här fallet tycker jag. Annars kan det lätt bli att han gömmer sitt eget beteende bakom hennes agerande. Se till att diskussionen handlar om ert förhållande och bemötande gentemot varandra och hur ni vill att det ska vara i ert hem. Lycka till!

Det är skillnad på att trampa i klaveret och tala i klartext. Om du väntar tills irritationen riktigt hunnit bygga upp är det större risk att du tappar huvudet och låter dina känslor skena iväg i en diskussion än om du tar upp det när det är relativt färskt.

Låter vettigt. Ska försöka att för mig själv organisera ihop lite konkreta förslag att komma med. Brukar dock oftast bli nervös och börja babbla, så får se hur det går. Phu.

Sant. Redan nu känner jag att jag börjat bli svartsjuk av mig, och jag är verkligen inte en svartsjuk tjej annars, så nog är det mycket frustration och känslor som byggs upp. Tidigare ikväll velade jag om att "ta tjuren vid hornen" mest för att jag tänkte att vi alla skulle hitta vår plats med tiden, eller hur man säger. Men kan verkligen tänka mig att sambon och exet skulle kunna fastna i beteendet som du sa, vilket vore tråkigt.

Håller verkligen med tidigare talare, INTE OK!
Shit vad förbannad jag skulle bli om jag blev utesluten sådär ur mitt eget hem!!!

Om hon nu faktiskt är hemma hos DIG, så får hon ju visa lite välvilja. Visst kan det väl vara svårt att ens partner träffat en ny och allt vad det innebär, men om det är så himla känsligt för henne så får hon väl spendera lite mindre tid hemma hos er då? Eller???

Det känns som att antingen har din partner och hans ex lite svårt att hitta sina roller som ex-partners, de är separerade och din sambo har dig nu. Eller så vill han ha den där tighta kontakten med henne kvar trots att det nu är du och han som lever ihop, och det är väl ok om DU tycker att det är det. Det är ju inget som han och exet bara kan ta förgivet, och lämna dig utanför. Det tycker jag är riktigt ruttet faktiskt. Antingen sluta smussla och hålla på, eller minska på deras umgänge ihop tills era relationer stabiliserats, så skulle jag känna. Du har ju inte varit tillsammans med honom så länge heller, så det är ju viktigt att ni två får spendera tid ihop och framförallt prata om sånt här.

Var inte rädd att säga något för det känns känsligt, och säg det så rakt som du kan!
Inte "jag tror att jag kanske eventuellt blir lite ledsen när ni utesluter mig...eller jag vet inte..."
Utan "Jag tycker faktiskt inte att det är ok att du och ditt ex håller på sådär hemma hos OSS, i det hem som faktiskt också är MITT. Jag känner mig utesluten och utanför och det är inte en bra start på varken vårt förhållande eller min relation till dina barns mamma".
Det är enklast och rakast att verkligen säga som det är, även om det krävs lite mod. Men när man gjort det en gång så är så mycket lättare sen, och det är faktiskt det bästa i längden att vara rak och öppen!

Så tycker jag i allafall, skall jag väl tillägga, efter att ha prövat både gå-och-vara-tyst-och-lida-metoden och den här

`ät inte skit.
laga inte mat, fråga när hon bjuder? varför kommer hon hem till er? om det är för att lämna barnen, inför byte av barn på måndagar. efter dagis/skola.

var rädd om dig.
mvh
vatten 1967