Kan det vara as?

Min son med asperger hade jättesvårt att lära sig gå på toaletten. Man fick sätta på honom blöjan när han behövde. Kissa kunde han stå vid toan och göra men att sitta på toan var helt omöjligt och han var jätterädd. Jag kan tänka att det är så att han har svårt för alla förändringar och det är ju en stor förändring att gå på toa i stället för blöjan.
Självklart behöver det inte vara ett symtom på as, det drabbar säkert "normala" barn också ibland men jag tror att det beror på as att han hade svårt för just detta.

Min son har as, känner igen detta! Han kissade hellre ner sig på dagis och skola än att gå på toa. Bajsat har han alltid gjort på toaletten däremot. Dessutom har han det som rutin att alltid gå på toa och "bajsa" in nya ställen.. allt från shoppingcentra till restauranger till bekanta, läkare och gud vet vad :)

Jag tycker att du ska be att få honom utredd.
Det låter som om han kommer att behöva stöd när han börjar skolan och utan diagnos är det jättesvårt att få någon hjälp.

Tack för alla svar! Min äldsta kille som jag skrev om som har just as har helt andra "symtom" eller vad man ska säga.. Vill inte möta blick en längre tid, nervig när det gäller nya situationer och kanske inte alltid har lust att leka med andra utan vill gärna vara för sig själv.. Toaletten hade han absolut inga problem med. Funkade på en gång. Inte heller har han dessa fixa ideer som Linus har, bara äta viss sorts mat på dagis men inte hemma, toan osv. Har lyckats få honom att kissa på toa nu, får se om han vill göra det på dagis sen också. *hoppas* Nr två, vill han bara göra i blöjan fortfarande. Ni som har as barn. Hur gamla var dom när ni började misstänka att det var ngt som inte stämde? Hur har era barn det med den socialabiten? Funkar det?

Hej!

Jag har länge fattat att det är något som inte stämmer! Sen blev det riktigt illa när han började dagis, då var han 3,5 år. Alla med as är olika och behöver inte vara lika! Min son har adhd så ibland vet jag inte vad som är vad. Socialbiten funkar så länge det är vuxna och han får som han vill. Vuxna kan han charma rakt igenom! Men barn.. *suck* dom förstår varandra inte över huvud taget! Ibland funkar det.. när han får göra som han vill och den andre inte säger emot.. och det är hans "specialintresse".. då kan han gå på som en ångvält.. men andra barn tröttnar förr eller senare. Sen har jag ju problem med svåra aggressionsutbrott, hemma och på skolan.

Menar att han har ADHD och AS.

Ber er bara att vara uppmärksamma på att alla som har högfungerande autism INTE har AS.

Jag har en bror med AS - ett skolboksexempel, utan tvekan.
Har en dotter med atypisk autism (med normalbegåvning). Hon går i en klass där hon är den enda som inte har AS.
Mycket i diagnoserna är lika, men mycket är olika.
Jag som vuxit upp med min bror märker skillnaden på honom och min dotter.
Denna skillnad bekräftas av de kompisar min dotter har i klassen.

Eftersom det finns ganska stora skillnader så är det viktigt att framförallt skolpersonalen behandlar barnen olika beroende på vilken diagnos de har. För min dotter är det förödande att behandlas som ett AS-barn eftersom det hämmar hennes utveckling.
Jag har haft många, långa samtal med skolpersonal och rektor om detta och det verkar som om de äntligen börjar förstå.

Planen är att min dotter ska börja i gymnasiet nästa år, utan assistent, och då kommer hon att vara det första barnet från den klass hon går i nu som börjar i en helt vanlig gymnasieklass utan assistent.