Vad kan soc hjälpa mig med???

Hur gammalt är barnet?

Jag skulle personligen hellre söka hjälp på egen hand än genom soc, beroende på den enormt stora risk det innebär att låta soc få insyn i ens familjeliv.

Men önskar dig lycka till iaf!

Barnet är drygt 3 år.
Har du något tips på hur jag kan får hjälp på annat sätt?

Om du vill ha professionell hjälp kan du prata med barnets förskolepersonal eller lärare. Du kan också prata med BVC- eller skolsjuksköterskan. De kan hjälpa dig vidare till en psykolog. BUP är också till för dig och ditt barn.

Eller något av dessa:

* BRIS vuxentelefon 077-150 50 50

Öppet vardagar 10.00-13.00. Om du behöver råd eller har frågor om dina egna eller andras barn. Varje samtal besvaras av en erfaren person som arbetar på BRIS och du kan självklart vara anonym. www.bris.se

* Föräldratelefonen (sfph) 020-85 20 00

Öppet vardagar 10.00-14.00. sfph är en ideell, politiskt obunden förening med uppgift att främja psykisk hälsa i samhället. Föräldratelefonen är till för föräldrar och andra vuxna som har bekymmer eller frågor om barn i sin närhet. Du är anonym och samtalen är konfidentiella. Svararna är erfarna psykologer psykoterapeuter, socionomer, familjerådgivare. Samtalet kostar aldrig mer än en markering. www.sfph.se

* Rädda Barnens Föräldramejl

Ibland känns det bättre att skriva än att prata i telefon. Till föräldramejlen kan du skriva om allt som rör dig och ditt barn. Vi lovar inga lösningar, men är väldigt bra på att lyssna. Du har självklart rätt att vara anonym, men du måste uppge en e-postadress dit vi kan skicka svaret.

Om hon söker hjälp så kan socialtjänsten så öppnar socialtjänsten en annan sorts utredning som bara innebär att de kan inhämta den information som mamman säger ja till. Dvs. du behöver inte oroa dig för samma insyn. Socialtjänsten försöker att undvika att ta barn ifrån föräldrar, målet är att föräldrar själva skall klara av att ta hand om sina barn på bästa sätt!

Socialtjänsten har ofta familjepedagoger, dessa är lite grann som de "supernannys" du ser på tv, de kommer hem till dig och hjälper dig med hur du skall hantera de situationer som uppstår med barnet. De kan även erbjuda dig stödsamtal angående din föräldraroll. En del har föräldrarkurser i olika metoder som är beprövade, dessa sker ofta utan bistånd. Man skräddarsyr ofta stödet eftersom det är väldigt individuellt vad olika familjer behöver.

Det finns också föräldrautbildningar som COPE och liknande i olika kommuner där man kan gå för att få handfasta tips och råd.

Men jag kanske missförstår vad exakt du vill ha hjälp med?
Du kanske vill att soc ska skicka hem en person till din familj som på det sättet hjälper dig att fostra barnet och få en mer lugn och harmonisk tillvaro?

Misstänker du någon form av diagnos hos ditt barn?

På många orter finns det familjecentraler eller familjehus. Dessa drivs ofta i ett samarbete mellen socialtjänst, bvc mm. Där brukar det finns barnpsykolog, familjepedagoger och annan utbildad personal som kan hjälpa dig att hitta bra strategier för föräldraskapet. Ring socialtjänstens / kommunens växel och hör efter. Ingen öppnar någon utredning förrän du själv ansöker om hjälp, så du kan be om lite mer info eller råd först.

Anonym (soc sekr) skrev 2008-08-06 16:32:34 följande:

jag skulle tro att de tinte är barne tosm är felet utna ditt agerande. fundera på vad du gör isätllet. vad ahndlar kamperna om? måst ede försigå?
varför lyfte rud henne? varför har du den rätten?

Tack (soc.sekr.) och (inl 1) för många bra svar. Jag tror att det är någon sorts utbildning eller familjepedagog som kan ge mig tips och råd hur jag hanterar barnen som jag vill ha. Nej, det jag letar efter är INTE nån som ska komma hem till mig och uppfostra mina barn. Jag vill själv kunna uppfostra mina barn på ett bra sätt. Ska söka om det finns någon sån verksamhet i min kommun.

Wickz, helt rätt, behöver inte vara barnet det är fel på, kan vara jag som bemöter barnet på fel sätt. Men det är ju det jag vill bli bättre på i så fall. Kamperna handlar om "allt", från att barnet inte får hälla ut mjölk på golvet till att hon inte får slå och bita och sparka sin storasyster. Jag lyfter in henne på rummet när det inte går att resonera med henne och jag måste få bort henne från att misshandla sin syster eller förstöra något i hemmet. Klart att det inte känns bra, men har du något bättre tips på hur jag ska hantera situationen?

Svar till anonym inl1:
Hemma hosare är egentligen ett gammalt begrepp, idag används det inte lika ofta. Hemma hosare kommer från början från den tiden då mammor hade rätt att få en person som kom hem och hjälpte dem i hemmet. Förr kunde t.ex. ensamma mammor få hjälp av en person som kom hem och hjälpte till med barnuppfostran, städning, matlagning mm.

Även om man oftast inte använder begreppet hemma hosare så ofta idag används det ibland i vardagsspråk för just de som går hem till familjer. Men dagens familjepedagoger eller hemterapeuter. hjälper sällan föräldrar praktiskt, de finns bara där för att arbeta på relationen mellan förälder och barn och de skall coacha föräldrarna till att klara sig på egen hand. De griper alltså inte in och fixar hemma, utan håller sig i bakgrunden, observerar och kommer med stöd och råd. Sen är det klart att i vissa familjer sätter man in ett annat stöd som liknar gamla tidens hemma hosare (t.ex. hos en sjuk förälder som behöver praktisk hjälp)