Rädd för mitt behov av uppskattning av andra män.....

Jo, jag var sådan förut, innan detta förhållande. Bekräftelser!! Det var väldigt lätt att visa att man tyckte om dem genom att t ex kyssas el så... Som att det var ett kvitto från min sida så att de skulle förstå att jag tyckte om dem! Att jag uppskattade deras uppvaktning, jag fick ju min bekräftelse och ville ge något tillbaka.

Om man älskar sig själv för den man ÄR och nöjer sig med det, då kommer man att vara mer tillfreds med sig själv. Det är inte lätt om man varit i behov av dessa bekräftelser innan, men man kan jobba med sig själv. Jag förstår dig mycket väl!! En lockelse och på gränsen. Men det är bara efteråt som du inget kan göra åt det. NU kan du bestämma vad ditt förhållande är värt. Och framför allt vad du själv är värd!

Hoppas att du kommer till insikt om dig själv och tar ett beslut som känns rätt. Lycka till med detta, jag vet att det är svårt och väldigt jobbigt!

(Dina val; antingen får han bekräfta dig mer (fast det kanske är att begära för mycket av någon annan) eller så får du ändra ditt beteende. El, att ni har en part till inblandad. Tror inte det finns så många mer val...?)

Du vet ju vad du gör för fel och var risken att gå för långt finns. Så lägg av med att flirta med andra då. Du känner att du går åt helt fel hål. Självrespekt är att du respekterar din känsla som säger att du går fel och när du respekterat den känslan gör du något åt det och går åt ett annat håll såklart.

Att respektera sig själv, alltså självrespekt, innebär just att respektera det man känner är rätt. När du gör det kommer du också att tycka bättre om dig själv och så småningom har du bekräftat dig själv, alltså dina känslor om vad som är rätt och handlat därefter, så pass mycket att du inte behöver någon bekräftelse från andra. Hoppas att du förstod nu hur man får självrespekt och hur man bekräftar sig själv så man slipper söka det hos andra.

Lycka till!

Jag förstår dig helt och hållet. Innan jag träffade min kille så ville jag ha mycket uppmärksamhet från alla killar. När jag var ute på krogen så började jag flirta järnet. Inte enbart för att hitta någon att älska. Jag kunnde lika gärna nöja mig med en kille för kvällen, inte ta med hem och ha sex, utan att ha lite skoj medans jag var på krogen. Kyssar och lite smek. Var tillräckligt för mig. Då hade jag fått min bekräftelse på att jag var atraktiv...

Men nu när jag har sambo har jag varit frestad att fortfarande göra det för att få en bekreftelse, men jag tänker på vad jag har och kan förlora. Är det värt att förlora din sambo för att få lite uppskattning av andra män?

För den delen så kan man få uppsattning utan att det leder till några kyssar. Och jag har märkt att man behöver inte flirta för att få uppskattning. Det får man endå, bara man är en trevlig och glad tjej.

Hoppas att det går bra för dig och lycka till!

Jag förstår precis vad du menar! Jag har varit tillsammans med min sambo i en herrans massa år, men jag tar fortfarande chansen att flörta så fort jag är ensam ute och festar. Däremot går jag aldrig så långt att jag kysser (eller ens pussar) någon annan. Bekräftelsen kan man ju få utan att gå över den gränsen, bara liksom veta att om man hade sagt ja så hade man kunnat. Jag har inget emot att min sambo gör likadant när han är ute själv, däremot skulle jag bli arg om han gjorde det när jag var med. Det du gör behöver inte vara fel. Prata med din sambo och fundera över var era gränser för otrohet går och håll dig ifrån dem. Mitt förhållande skulle aldrig funka om inte jag fick flörta som tusan de få gånger jag är ute själv!

jag vet precis vad du känner! Och det är vidrigt! Jag är likadan.

bodde utomlands ifrån min kille i sex månader, och jag flörtade en hel del med andra. Varje gång vi skulle på puben bestämde jag mig för att inte flörta. Men så stod jag där och fick uppmärksamhet och det var så lockande! Och vid tre olika tillfället kysste jag oxå dem. Jag vet, det låter vidrigt, och jag skäms, men så var jag! Vid ett tillfälle gick jag på dejt och så, och var riktigt kär i en annan. MEN!!! det stannade vid kyssar!!

Har berättat allt för min pojkvän, och han förstår mig oxå. Han är underbar och idag hoppas jag att jag inte gör likadant. Har faktiskt slutat dricka mer än ngt glas vin då jag vet att jag gör saker jag inte vill!! Var mobbad som yngre och har egentligen aldrig varit söt. Har på senare år blivit väldigt intresserad av utseende och ser faktiskt bra ut, och jag behövde nog detta för att kunna utvecklas (har haft samma pojkvän sedan sexton, elva år!) Men skulle aldrig vilja såra honom så igen! Aldrig!! Detta är något som du behöver rida ut själv! Tro inte vi kan sitta och tala om för dig att du borde göra si eller så. Kanske däremot du bör prata med din pojkvän om hur du känner det?

varför söker du just fysisk/sexuell bekräftelse?
Kan du inte få bekräftelse genom att föra en intellektuell diskusion till exempel? Du är ju mer än en kropp menar jag.

Nu när du känner första tecknet, bör du faktisk ställa dig själv mot väggen, vill du ha kvar eller inte din kille, det är inte rätt mot honom att ni fortsätter om du tvekar...