rastlös, hjälp!!!!

Jag tror mig veta vad det är som gör att man känner sig. Det är kroppens sätt att säga att själen inte mår så bra. Än så länge e det bara rastlöshet - det kan övergå till ångest.

Jag tror det handlar om konflikter i ens omdedvetna. Rastlöshet i sig kommer ju egentligen från stress, att kroppen upplever stress o då producerar den massa stresshormoner vilket gör att man känner sig rastlös o får man då inte utlopp för den överskottsenergi(vilket det faktsikt är) så blir uttråkad...

Ibalnd kan man känna så fast att det inte finns direkt något som är fel i ens tillvaro men detkan vara så att det handlar om en inre konflikt, inom dig alltså - har inget med jobb, pojkvän, vänner att göra just för studen utan det kan vara vad som pågår i din tanke- och känslovärld, alltså nåt som du grubblar över, känner oro inför, kanske man har dåligt självfötreoende eller att man "tappat bort sig själv".....

Jag hade samma problem men min rastlöshet övergick till ångest så småningom, jag går nu i terapi för att få bukt med mitt "tråkiga" liv - fast att jag egentligen har allt så finns det ingen anledning för mig att känna mig rastlös o uttråkad.....men tro mig, inom mig finns massor av obearbetade konflikter som jag nu tar upp o pratar om i terapin....
Ångesten har börjat o släppa o rastlösheten infinner sig ....så det e väl ett steg i rätt riktning, tror att rastlösheten oxå kommer släppa efter ytterligare ett tag i terapin....

Många gånger handlar det om att man behöver prata av sig o få hjälp med att resonera om saker o ting som man gått o grubblan på länge....

det låter verligen smart...du har säkert rätt, men hur ska jag gå vidare...jag känne rmig bara töntig, jag kan liksom inte ha det bättre och ändå funderar jag på meningen me dlivet...jajja

kanske prata med någon uomstående, en kurator eller psykolog på vårdcentralen?
Eller kanske prata med någon i din omgivning som du känner tillit till?

För mig hade det övergått till kraftig ångest o går nu i terapi- vilket e grymt jobbigt måste jag säga.
Jag hoppas ändå komma ut som en lugnare o starkare människa inombords.

www.hiphoptexter.com/text.asp

gud va detta stämde, kunde nätsna inte satt bättre ord....

men dte känns liksom så töntigt att snacka med någon. jag bord eju må såååååå bra....

Ja, men samma e det för mig. Jag har ju inget att vara "ledsen" för ....

Men det e just dom små vardagbekymmren som gör dig rastlös o orolig, kanske har man en uppfattning om hur allt borde vara, kanske har man en massa föreställing om saker o ting ....kanske man behöver prata me någon om detta..

Att säga att man borde må bra o inte har anledning att vara nedstämd e samma sak som att inte ta sig själv på allvar, som att dina känslor o tankar inte skulle vara stora nog att må dåligt över, men vi e ju alla olika......

det värsta är nog att jag vet vad jag grubblar på. framtiden såklart. och den kan jag ju inte påverka...jag måste själv bestämma vad jag vill jobba med, jag måste själv bestämma om jag och min sambo skall forts¨tta vara tillsammans, bara vi kan komma fram till något som är rätt för oss....

så svårt...får nog bli spåtanten igen, hon hj¨lapte mig sist.

Det e så lätt att vi fastnar i "invandna" tankemönster o ibland kan det faktsikt vara bra o prata med en utomstående.