Låg ni bara på raklånga sofflocket och drack alger eller körde ni aerobic och pratajade in på småtimmarna?
Man ska ju "leva som vanligt" men för min del skulle det innebära både en hel del träning och ett och annat glas vin... Så nu vill jag veta hur ni som lyckades levde fram till det positiva testet? 
Jag levde som vanligt, inklusive de där glasen vin.
Läkaren som gjorde mitt ET sa efteråt, "lev som vanligt fast tänk som en gravid", dvs ingen alkohol för min del. Röker inte.
Nu tog jag det ganska lugnt och vilade mkt eftersom jag var öm efter överstimulering, men jobbade och fixade annars som vanligt.
Avstod från alkohol men levde som vanligt annars.
Har även druckit vin eftersom var så säker att ruvningen skulle misslyckas......Men jag hade fel
Jag levde som vanligt med ett glas vin under helgen men drack aldrig mer än ett glas per kväll. Jag ångrar att jag inte började tänka på vilka fiskar jag åt långt tidigare.
Jag levde ungefär som vanligt bla var jag och hämtade 2 ton hö på ruvardag 4. Jag drack ingen alkohol, men det gör jag så sällan ändå. De första ruvardagarna var jag lite öm, så då tog jag det lugnt mockade hos mina hästar och sånt, men red inte. Men som sagt på ruvardag 4 kände jag mig helt normalt och jag hade frågat min läkare innan om han tyckte att det var ok med lyfta hö och eftersom jag är van vid det så tyckte han att jag skulle köra på som vanligt.
Sen red jag, gick hundpromenader och åt som vanligt.
Det vi avstod från var sex faktiskt fram till testdagen, men jag vet inte om det är så viktigt, men så länge som det kändes lite efter ÄP, så verkar det inte vara så himla bra.
Jag tror att är det meningen att ägget ska fastna så gör det så även om man tar ett glas vin eller tränar lite hårdare.
Glenda Glad - Aha, det är alltså hölassning som är det lyckade receptet! 
Skämt åsido, jag tror som du att man bör leva som vanligt. Man kanske inte ska börja tokträna om man inte är van men om man brukar köra rätt hårt är man ju van.. På kliniken sa de till mig att "vanlig" träning är helt ok, bara jag inte tar ridturer eller springer (dvs med dunsar)
Anledningen till att jag är lite nervös är att sist när jag fick missfall körde jag ett stenhårt spinningpass och fick enorma smärtor i livmodern under passet när jag var som mest ansträngd så sedan inbillade jag såklart att det var då det skedde. Men då var det säkert inte meningen ändå tänker jag, det hade nog hänt förr eller senare...
glader: ja, de kanske skulle ha med i rekommendationerna att man hämtar lite hö.
Förstår att du är nervös om du har ett tidigare missfall, man varför inte bara ta ett lugnare pass? Din kropp är uppenbarligen van vid träning, så det är kanske "för onormalt" för just din kropp att lägga sig på sofflocket? Jag tror dessutom att det är bra med lite blodgenomströmning i livmodern, för det ger fina förutsättningar för ägget att fastna i slemhinnan.
Som vanligt minus alkohol och skräpmat som läsk, godis och kakor. Tror inte att det var kosten som gjorde skillnad, utan att det var härdiga embryon som klarat att bli frysta och tinade (vårt första FET, resultat av att vi fick avbryta efter ÄP och lägga i frysen istället)
Jag levde som vanligt (med jobb och studier osv) med undantaget att jag inte drack någon alkohol alls. Min läkare hade sagt att jag kunde göra det, då jag skulle leva precis som vanligt, som andra kvinnor som inte vet att de är gravida vid den tidpunkten. Men det kändes ändå rätt, och inte så svårt, att välja bort alkohol "för säkerhets skull". Kaffe hade jag redan minskat ner på så att jag drack två koppar per dag, vilka blev noll samma dag jag plussade.
Lycka till!