Mamma med förbjudna känslor...

Anonym (ledsen) skrev 2008-08-21 11:47:19 följande:

Du är väl ingen dålig mamma!
Du är väl en vanlig mamma tycke rjag det låter som!

Vet inte hur gammal din kiddo är men det blir ju bättre...jag hade inte heller tid att duscha första tiden men det kommer :)

Jag förstår precis hur du känner. Min son är dock bara 3 månader och kryper inte än. Men det är istället bära, bära, bära hela dagarna. MammaLEDIG är ju ett skämt, gå från ett 8-timmarsjobb till ett 24-timmarsdygnsjobb.

Min man har vår son 3 timmar om dagen, resten av tiden är jag ensam med honom. Jag dushar under de tre timmarna, går på toa tillsammans med sonen, äter när jag hinner (vilket oftast är när han sover, om man har den turen, annars två gånger om dagen). Det är pissjobbigt även om jag också älskar vår son mer än nått annat. Men jag är inte heller en bebisälskare, jag vill ha BARN men hellst lite äldre barn, och hellst syskon som är nära i ålder så de kan underhålla varandra. För visst, det är interessant i kanske 10 minuter att vifta en leksak framför hans ansikte, men sen blir det dööötrist.

Det är klart att de flesta känner sig trötta och utslitna ibland. Vissa dagar är jag så trött att jag bara vill sova och strunta i allt. Andra dagar tycker jag att det är himmelskt. Det där med krypandet tror jag kan vara jobbigt. Min lilla har tendenser att börja snart och det oroar mig.
Jag skulle kunna föreslå att du ordnar ett rum i hemmet där du verkligen babysäkrar ordentligt så att du slipper oroa dig för mycket. Lite smällar får man ta när bebisen är liten, men man kan ju minska riskerna. Ha mjuka mattor på golvet, inget man kan dra ned från bord, stolar etc...se till att det är ett rum man kan stänga dörren. Då kan du vara där inne med ditt barn och göra nåt medans han kryper runt och upptäcker...

Kan du inte gå ut på promenader i parken? Träffa nån väninna eller gå på öppna förskolan? Det aktiverar barnet och dig...
Det kanske finns nån kyrkans barntimme etc hos dig också...

Du är helt normal!!!!!

Men du är är trött och utmattad. Helt normalt med tanke på det du beskriver om din situation.
Och ALLA älskar inte bebistiden.....Det är normalt att vara trött och känna sig otillräcklig!

Du behöver avlastning! Kan du ordna barnvakt? Så att du får sova ett par timmar? Så att du kan få duscha ifred? Ring och ordna barnvakt så att du får sova! Och när du haft barnvakt en gång så ska du genast boka in nästa tid! ordna nu så att du har barnvakt, gärna nån gång i veckan ett par veckor framöver.....

Kan du inte få hjälp av sambon ? Hur är det på helgerna/när sambon är ledig? Kan ni inte turas om att få sovmorgon?

Kan du stänga dörren till vissa rum och stå ut med lite gråt o skrik så att du inte behöver passa på lillen sådär som en hök.... ?

Kan du kanske stänga dörren till vardagsrummet eller bara låta honom vara i köket tex.... Om ni inte har dörrar så kan du kanske blockera dörröppningarna med en stol eller liknande.

Du är helt normal men du behöver sova och du behöver egentid.

hej tjejen!!

Jag ska säga i ärlighetens namn att jag har inte spenderat så där jättemkt tid med barnen på golvet.. och när dottern började krypa, ja då barnsäkrade vi o sen kröp hon runt bäst hon ville (självklart att man höll koll på vad hon syslade med)

Sen när han inte sover jså bra så måste ni ta itu med det först tycker jag, hur ska man orka med att vara en bra mamma på dagen om man inte får ngn sömn? (menar inte att du är en dålig mamma)nu vet jag inte hur gammal han är alls.. Men har ni några rutiner? Det behöver inte vara krångel med allt.. vi säger att han kanske behöver 14tim sömn.. tänk då 11-12timmars nattsömn å resten på dagen.. försök stt få honom somna tidigare, minska dagssömnen om det behövs..

du är ingen dålig mamma!!

Var tid har sin tjusing tänker jag då jag läst ditt inlägg....

Minns då vi fick ettan,då fick jag inget gjort överhuvudtaget....

Satt o ammade i all evighet o så fort jag la i från honom o skulle få nåt gjort skrek han o ville till bröstet igen o så såg de ut hela dan i stort...

Men allt går o nu är han stor iaf men nya bekymmer
o glädjeämnen.....

Barntiden går fort sen kan du städa greja o allt annat....

Jag håller med att det är skitjobbigt när bebisen börjar krypa! Själv tycker jag det är mycket enklare att ta hand om honom om man hittar på saker på dagarna, träffar andra mammor, går på öppna förskolan, shoppar osv.
Om du verkligen inte trivs kanske det är dax för dig och din sambo att byta av varandra i föräldraledigheten nu?

Du är ingen dålig mamma alls.
Du är helt super som orkar och gör allt för ditt barn.

Men du behöver göra annat oxå.
Gå ut med vänner,sätt dig på fik utan barn,shoppa med eller utan vännerna,träna,lägg dig och sov utan barnet.Har du nån som kan hjälpa dig?

Jag vet själv hur det var,man hinner inte duscha alltid,och ska man på toa tar man ofta med sig barnet.Något min dotter älskade var att sitta i sin matstol och leka med leksakerna eller äta kex/rån minns ej vad det heter.
Babygym älskade hon oxå.Vi gjorde stort utrymme för henne,la ett täcker eller filt på golvet med bara leksaker,där pillade hon en bra stund.

Jag har också avskytt till större delen av tiden att vara mammaledig. Visst, det var mysigt att dottern kom till oss och så, hon sov bara, åt bra men min mjölk tog slut efter 2 månader vilket var knäckande, fick tid till att duscha då dottern satt i sin babysiter och såg på när jag duschade, behövde jag gå på toa följde hon med i babysitern och så. Så man kan få tid till att göra de där grejorna också, barnet får helt enkelt följa med. Men jag har insett nu i efterhand att jag drabbades av en lättare förlossningsdepression. När vår dotter blev 9 månader så mådde jag plötsligt bra igen, jag började tycka om livet och jag blev mer utåtvänd igen. Innan dess var varje dag en pest och jag grät flera gånger om dagen och längtade till det "normala" livet utan barn fastän jag älskar min dotter över allt annat. Man behöver inte gilla att vara mammaledig och det gör dig inte till en dålig mamma bara för det. Vissa människor trivs med att inte jobba och få vara hemma, ta hand om hemmet och barnen, vissa människor behöver få omge sig med vuxna människor hela dagarna. Det är så olika och de som gillar att vara hemma är inte ett dugg bättre än de som inte gör det!

Känner samma som du.
Min son kryper nu också. Man kämpar med honom hela dagarn. Så fort lämnar honom 1 minut för att gå på toaletten blir det gallskrik direkt. Skitjobbigt. Men stressar hela tiden. Jag har barnsäkrat han rum och sen köpte jag en grind som jag satte i dörrhålet till hans rum. När jag måste gå på toaletten stänger jag grinden. Det blir självklart gallskrik, men jag vet att han inte kan komma åt något farligt

att ha barn är ingen dans på rosor vissa dagar är allt hur bra som helst å vissa är pest å pina min dotter har inte varit ett famnbarn vi har gjort allt för att hon ska vara så självständig som de bara går å jag kan säga att vi har lyckats med de oxå för man behöver inte roa henne hela tiden hon kan roa sej själv nu när hon är 17 månader. När hon va yngre så vaknade hon 5-7 ggr/natt å de va väldigt jobbigt men de va för att hon fick sova 2-4 timmar mitt på dagen å de rutinerna gjorde vi om så hon fick sova som högst 1,5 h på dagarna å de gav resultat efter någon vecka då börja hon sova nästan hela nätter hon vakna som högst 2 ggr/natt sen när hon blev 1 år tog vi bort middagsluren helt så hon är uppe från när hon vaknar på morgonen till hon lägger sej på kvällen å sover hela nätterna. Lycka till med allt TS å en sak till du är ingen dålig mamma du är VÄRLDENS BÄSTA MAMMA som försöker göra allt för din sons skull glöm aldrig de

kan tillägga att visst va de gap å skrik från hennes sida men hon lärde sej att de spelar ingen roll hur mkr jag än skriker mamma å pappa tar inte upp mej iaf de va jobbigt den perioden då hon skulle vänja sej men pga vi gjorde så har vi  större glädje å lycka i familjen utan massa gnäll från hennes sida då hon vet att hon inte får som hon vill

Känner igen mig ... var uttråkad och frustrerad, hade svårt att motivera mig att komma upp på morgnarna.

Om du orkar så är öppna förskolan ett bra ställe att träffa andra vuxna ... om du inte orkar skall du nog söka professionell hjälp ...

Duscha ... man kan ha lillan sittande ien badbalja i duschen.
Äta ... hmmm har ingen jättebra idé ... sitta på golvet och äta.
Begär hjälp av din man, mamma ... man måste inte jobba heltid för att man är pappa.
Jobba en dag i veckan och låt pappa vara hemma. Miljöombyte för dig och han kanske förstår dig bättre.

Några tips bara ... kanske inget som passar dig och just ditt barn allar ju olika.

Om du inte redan har gjort det, skaffa en bärsele/-sjal. Många bebisar tycker om att bli omkringburna och så har du händerna fria för något annat.

Skaffa en mp3-spelare som du laddar med ljudböcker. Då kan du sitta där och leka med lillen samtidigt som du lyssnar på värsta deckaren. Eller vara ute och gå med den, skönt om man inte bara vill lyssna på fågelkvitter.