Makens okontrollerade vredesutbrott
Har ett stort problem som jag önskar få råd om...Lever tillsammans med en man sen 7 år.Jag har två tonårsdöttrar som bor med oss på heltid, han har en son som han inte har någon kontakt med.Jag har nu börjat få nog av hans vredesutbrott och humörsvängningar som är så obegripliga att man blir helt förvirrad.Igår blev jag bara så arg! Vi var och tränade på kvällen,allt var frid och fröjd tills en sak inträffade som gjorde att han blev tvärilsk på min yngsta dotter. Jag tyckte att det var en småsak som man på sin höjd kan bli lite irriterad över.Sen var hela kvällen förstörd.Han är otrevlig,fräser åt oss alla, klampar hårt i golvet när han går och slår i dörrar! Han beter sig som ett vuxet barn...Kan inte skriva om alla incidenter men för att ni ska få en uppfattning kan jag nämna en sak som hände i förra veckan.Det var en vanlig,lugn kväll.Jag sitter o kollade på tv:n,yngsta sitter vid datorn och storan spelar musik på sitt rum.Maken går in i duschen, uppträder helt vanligt.10 min går, han kommer ut ur badrummet kastar igen dörren, kommer in till mig och fräser "jag går och lägger mig nu!" Jag sitter och stirrar efter honom när han stampar uppför trappen, fattar inget...Han kastar upp dörren till stora tjejens rum och skriker "nu stänger du av den här jävla skiten, jag ska sova!!" Slänger igen hennes dörr,går in på sovrummet och kastar igen dörren.Han hinner även slänga igen dörren till datorrummet där yngsta sitter. Hon kommer ner med stora ögen och frågar vad som händer? Vad svarar man, jo som vanligt "jag vet faktiskt inte".För det gör jag inte...Igår kom den yngsta ner igen med samma fråga,då hans beteende med dörrar och klampande upprepat sig.Vad ska man svara?För jag vet ju inte...Det börjar bli jobbigt nu. Vi tre går alla omkring och väntar på nästa utbrott, som kan komma när som helst och utan förvarning, som blixt fr. klar himmel.Även om han är på bra humör så vet man inte om han är det nästa gång han kommer in i rummet!Att ständigt leva med denna fasa för vad som väntar nästa minut, eller nästa sekund rent utav.Det kan vara något jag säger,något jag gör, ja i princip vad som helst.Det spelar ingen roll om jag väger alla ord på guldvåg, så kan jag få en reaktion som är helt sjuk!Nu har det gått så långt att de dagar utan utbrott är lätträknade.Vi hade en sån i söndags...Jag anser att det här beteendet är sjukt.Alla dessa humörsvängningar.Att aldrig veta. Det tar på krafterna och psyket.Och kärleken...Den som en gång var så stark...Är bara så himla ledsen och uppgiven...Kan väl även nämna att han har haft svårt att låta bli tjejer under våra första 4 år tillsammans,samt har porrsurfat en del.Jag tror att han slutat, men fan vet...Det var iallafall ett krav han fick om han ville fortsätta dela sitt liv med mig.Inte så konstigt väl? Han säger sig älska mig djupt och vill leva resten av sitt liv tillsamans med mig.Jag förklarade för honom igår att vi inte kommer att leva tillsammans så länge, eftersom jag inte klarar av att leva under den här pressen längre.Jag är alltid mer el. mindre spänd.Rädd faktiskt.Han har aldrig slagit mig och just det är jag inte rädd ska hända.Men allt det andra.Det blir "bara" blåmärken och ärr som inte syns utanpå, men de finns.Inuti...
Hjälp,någon???