Okara skrev 2008-09-05 10:04:42 följande:
Hej,Själ ska jag i vår ta emot ägg från min närmaste barndomskompis vilket känns som en bra lösning men långt ifrån ett enkelt val.Innan hon bestämde sig för att donera ägg till oss skrev jag och min man ner ett antal punkter som kändes viktiga för oss och efter att hon i lugn och ro fått läsa igenom dem och diskuterat dem med sin man pratade vi igenom dem tillsammans.Punkterna handlade om:Huruvida hon ville har fler barn än hen redan har.Hur det känns för hennes man att hon får biologiska barn med min man.Hur det känns för deras barn att få halvsyskon.Vilken relation hon vill ha till barnet etc.För oss var det nämligen viktigt att barnet så snart som möjligt får reda på att barnet kommit till genom äggdonation med hennes ägg. Samtidigt vill vi inte att hon ska behandla barnet annorlunda jämfört med hur hon skulle behandlat ett barn som vi fått till på egen hand (ex. inte ge barnet finare presenter, pengar edy). Kan kanske låta lite småsint men för oss var det viktigt och om det inte hade känts okej för henne hade vi valt en annan donator.Huruvida du bör donera ägg eller inte beror alltså på vad du känner och förväntar dig men även på förväntningarna hos övriga inblandade.
Måste bara säga; vad kloka ni är.
När den här cirkusen började för vår del så sa min barndomskompis direkt att hon ville ställa upp och donera till oss. Hon är nöjd med sin egen barnkull och vill inte ha fler, och hon har en synnerligen odramatisk syn på sina egna ägg. Hon sa också att vi ju ändå är som systrar (fan vad hon är bäst) så skulle vi se likheter mellan hennes barn och mina skulle det bara vara en härlig känsla. Vilket jag faktiskt är övertygad om att det skulle ha gjort.
Sorgligt nog hade hon hunnit bli för gammal, trist!
så det blev en anonym donator.
Ni har gjort det bra som tänkt igenom alla sidor av detta och hur ni kan tänkas ställa er inför frågeställningar.
Jag tror att en gammal vän blir en bra donator.
Trådskaparen: jag är nu möjligen en domedagsprofet men OM det skulle skära sig mellan dig och din man, hur kommer det då att kännas då?
Säkert obehagligt att skriva så som jag gör men jag har sett mycket hända inom familjer som rör till det.