jag kan inte ha det så här...

Vet hur det känns, jättejobbigt. Tro mig, det kommer att gå över, du är förälskad "bara". Om du älskar din man (inte bara som en vän) skulle jag bara försöka vänta ut det. Om inte...ja då hamnar frågan i ett annat läge.

Tack för at du svarade, jag önskar det fanns någon i min bekantskapskrets jag kunde prata med!

Visst har du rätt, det enda logiska är ju bara att vänta ut förälskelsen, speciellt eftersom jag inte har en aning om det är besvarat.( vilket nog är rätt kört för hur många 40-åriga kvinnor vaknar upp en dag i sitt äktenskap och inser att de tänder på en tjej).

Vad gäller min man vet jag faktiskt inte vad jag känner, innan jag träffade henne hade vi knappt haft sex på 1½ år, nu är det bättre, inte så konstigt jag är ju sugen hela tiden, inte på honom dock..egentligen!

Hm, ja jag förstår att det är svårare att bli förälskad i en tjej än en kille om man trodde man var heterosexuell. Lite som en miniidentitetskris ovanpå förälskelsen... jobbigt.
Själv gillar jag bara kvinnor men har råkat ut för förälskelser jag med vid sidan av mitt långvariga fasta förhållande. Älskar dock min fru så jag brukar försöka trösta mig med att det går över. Men man kan bli rätt så deppig. Och lyckligt när man umgås med "offret"

lycklig menar jag förstås

Tack, det känns faktiskt lite bättre nu när jag har berättat för någon

Min räddning är att jag bara jobbar extra där så antagligen kommer jag inte se henne på länge nu.
Har varit förälskad förut i mitt förhållande men bara i män och det går inte att jämför med vad jag känner nu, tror inte ens att jag kände så här starkt när jag träffade min man.
Jag fattar inte hur det bara kan bli så här, kan det verkligen bara vara från min sida, Har dumma fantasier om att hon måste ju ha sänt ut något...dumt, dumt och farligt att tänka så. Det var ju inte så att jag blev kär vid första ögonkastet ( fasen hon är 15 år äldre än mig och ser väl rätt vanlig ut, såna träffar jag varje dag) men jobbade ihop med henne några dagar och en dag så var det som blixten slog ner och nu kan jag för mitt liv inte förstå hur jag kunde tycka att hon såg vanlig ut. Vi fick jättebra kontakt på en gång, hon är en otroligt mysig person, gift och har 3 barn...har hon ju också ja...
Tack för att du orkar "lyssna".

Hur träffade du din fru och hur visste du att hon var intresserad

Vi träffades i gaykretsar så vi visste i alla fall att vi båda gillade tjejer...jag visste inte att hon var intresserad utan fick chansa

jag lyssnar så gärna...sen finns det kanske andra som kommer ge andra råd. Svårt det där. Men jag tror att ofta kan man lägga ner för mycket vikt vid en förälskelse. Sen är det klart att man KAN ju träffa den stora kärleken också, fast man redan är gift.

Det där med att sända ut signaler...hon kan ha gjort det lika väl som hon inte har gjort det. Hon kanske bara tycker att du är jättetrevlig att prata med osv. Eller så känner hon också något lite speciellt. Men försökt att se "nyktert" på saken. Det troligaste är att hon inte har gjort det. Fast det är ju omöjligt för mig att veta...

Det stämmer, man lägger ner alldeles för stor vikt vid förälskelser. Men man behöver dem kanske också, jag vet inte.
Största problemet med denna är att nu är jag ju nyfiken också, de män jag varit förälskad i innan under mitt äktenskap (2 har det varit) har jag väntat ut förälskelsen och det har blivit frid och fröjd igen.
Denna gång vet jag inte om jag vill vänta ut den, förstår du vad jag menar?