Flytta till Norra Italien hjälp rädd :-(

Heeej!
Ta det lugnt, Italien ar ett trevligt land... allt kommer att kannas battre nar du val flyttat, det ar INNAN en forandring allt kanns hemskt!!!
Sjalv ar jag ganska trott pa landet... (se trad om norra Italien av Prana) men det ar efter manga, manga ar jag kanner sa...
Att foda barn i Italien ar HELT OK, om du ser till att valja sjukhus noga, kolla upp att ditt sjukhus har gratis epidural (ryggbedovning) om sadant kanns viktigt, lustgas finns inte har sa det far du klara dig utan...
Den italienska modravarden ar generellt sett BRA i norra Italien.
Jobb kan vara ett problem for dig, absolut. Speciellt innan du blir flytande pa spraket.
Var inte orolig att mannen ska trottna pa dig. Det kan handa alltid oavsett var man bor. Sta pa dig och var dig sjalv, forsok inte bli nagon du inte ar (typ mer italiensk) om du ar radd att han dras till italienskor...
Se till att hitta egna vanner och ett eget liv tex genom sprakkurs, mammakurs, sadana saker. Forsok att inte bara bli bekant med hans bekanta.
Medborgarskap ar val inte sa viktigt, vi ar ju EUmedborgare sa det ar typ sak samma, om du inte absolut vill ha rostratt och rosta bort Berlusconi ...
Barnomsorg ar ett lite dyrare kapitel an i Sverige. Manga forlitar sig pa mormor och farmor.
Det vardagliga livet ar som i Sverige tycker jag. Folk jobbar, handlar, tvattar... traffar vanner pa helgerna, gar ut och ater ibland.
Samhallet ar mer gammaldags - sa ar det bara och kvinnan gor ofta allt i hemmet bade for man och barn. Tjejer i tv ska vara sexiga och halvnakna. Man far ofta kommentarer om sitt utseende - att man ar snygg eller att man lagt pa sig ett hekto...
Jag tycker att man ofta blir pamind av italienare att man ar utlanning. "Du som ar svensk" borjar var o varannan mening, hur lange man an bor har. De ser ofta utlanningar som en annan ras, kan jag kanna ibland. Ibland positivt, ibland negativt. De generaliserar enormt mycket om utlanningar, precis som vi gor i Sverige...eller mer...
Jag var inte radd innan jag flyttade for Italien var mitt dromland... det ar det inte langre men jag tror sakert att det kan vara helt ok for dig!
Och om det kanns helt fel...vanta lite med att skaffa barn sa blir det mindre traumatiskt om du vill flytta hem o inte han!

Kolla med Lilou här på FL!

Min mamma var gift med en italienare innan hon träffade min pappa! De bodde i Alassio utanför Milano... Det höll dock i 4 år, så det var ju inte mycket hjälp för dig! Hon älskade dock Italien!! Lärde sig språket jättesnabbt och fick jobb på bank.... HELT OT är jag nu men ändå...

Viktoria69--------- Tack för ditt svar
Jag tycker oxå att Italien är ett trevligt land tillbringat MÅNGA sommrar där......älskar nästan ALLT med landet MEN det är skillnad på att bo där 2-3 månader varje sommar och att bo där permanent.

Ingen lustgass??? VAAAA den har jag tänkt sutta på..varför finns inte den??? PANIK???
Min svärfars fru är läkare så den familjen har kontakt med många högt uppsatta på sjukhuset inom olika avdelningar så som förlossning/barnläkare, platkirurgi och allergi/astma dessa överläkare är trevliga filurer som kan ordna ett och annat vilket är jätte bra

Det du beskriver om att utlänningar ses som en annan ras det upplever jag här i Sverige då mitt utseende är avvikande mina föräldrar är födda i ett annat land. MEn i Italien dä rsmälter jag in utseendemässigt och de märker inte att jag är utländsk. Detta märks tydligast när främmlingar börjar att pratat med mig och det framgår att jag är svensk då blir de förvånade och säger men du är mörkhårig och liten och näää du är ine svensk oj en sån svensk har jag aldrig sett Men jag har inte orkat förklara för alla att mina föräldrar är andra generationens invandrare i Sverige och att jag föddes där etc

Visst får man mycket komplimnager av kända och okännda mcyekt berömm...det gillar jag Man känner sig som en sexy lady

Det som är lite gameldags stör inte mig.....vi lever redan lite gameldags här Jag har absolut inget emot det MEN inget överdrivet som att exempelvis skära söners och makens mat hela livet och att dalta med son och man som om de vore 3 när de är 30 inget sådant trams men jag gör mest och jag passar upp lite MEN det är på mina villkor gör det jag gillar och vill jag ha hjälp då hjälper han mig Vi är inte 50/50 snarare jag som gör 75% (bör kankse tillägga att jag först varit student under lång tid och nu är arbetslös så jag har tid med detta)

Just det.... jag är rädd att inte finna egna vänner egna rutiner etc.......men om det finns språkkurser och mammakurser då borde det ordna sig. Vet du om detta finns i alla städer? Var kollar man det?

Trots att jag bara tjatar om ALLT negativt så trivs jag i Italien och tycker välldigt mycket om det mesta med landet och människorna. MEn det är det negativa som jag behöver ventilera för att känna mer styrka

Det jag stör mig mest på är:
Att 99% av befolkningen tycks beställa sitt körkort på postorder FYYYYY fan ......dessa galningar sabbar min dag...lider av panikångest och har lite bilfobi ...så ni kan själv aräkna ut hur jag mår när en galning kommer i 300km i timmen bakom en och försöker att pröja en ur vägen TROTS att man inte har någonstans att ta vägen......istället för att galningen SER situationen och vad som kan hända fortsätter de att köra med gasen i botten och signalerar med helljusen och blinkers att vi ska MOVE så att de kan köra förbi.......gråter alltid minst en gång i Milano och Genova

Alla tjejer (nästan) BLEKER håret för att vara blonda
MÅNGA skaffar tuttar
VIKT är viktigt oavsett ålder
Kläder är viktigt oavsett ålder och kön
Berlusconi tror att han är gud
Människor som dyrkar Berlusconi
Trafficing - handel med människor i sexuellt syfte
Blåsta naiva brudar som är super bitchiga och besserwisser

Linda1976 Alassio är LÅÅÅÅNNGGTTT ifrån Milano eller finns det fler Alassio???? Vi brukar promenera där och äta glass Förra sommaren köpte jag en klänning där som jag älskar.

På tal om att äcktenskap spricker.........det gjorde det mellan min man och hans föräldrar. Hans mamma (svensk) åkte ner till Italien med hans pappa (Italienare) och de hade ett hemskt liv där.
Jag vet att vi inte är som hans föräldrar MEN jag tänker på karma etc
*suck* är jag jobbig

Om vi sk abli lite mer positiva.........
vad är det bästa med Italien? Vad gör det värt att leva där?

Kan inte låt abli att vara lite neggo så en fråga till

Har ni några varningar för något eller något som man ska tänka på???

Halloj igen
Ja men precis, tror du jag far hora ofta "va, ar du svensk? Varfor ar du inte lang? Du ser inte ut som en viking...." etc etc etc.... HMMMM stereotypen lever kvar att alla ser ut som Anita Ekberg...
Sprakkurser finns overallt, vet inte hur mycket de kostar.
Basta med Italien enligt mig....ehhh....supermarketen ar proppfull med massor av olika marken och sorters mat, gillar att ga och handla har, finns sa mycket variation (ej utlandsk mat dock, det finns typ minsta lilla ynkligaste hyllan med utlandskt...)
Gillar att vintern ar relativt kort (men sommaren ar for varm AAAAAHHHH!!!!)
Gillar att kopa tidningar har, det finns massor av olika tidningar som kommer ut ofta med nya nr inte typ 1 gang per manad som i Sverige...

Ang dina kontakter pa sjukhus etc, det ar ju bra for dig, men just detta HATAR jag annars med Italien, den som inte kanner ratt person far mycket samre bemotande an doktorns frus kusins mosters man...

Varningar for nagot...nej, inte direkt... jo sta pa dig fran forsta borjan gentemot svarfamiljen, annars kan de vilja bestamma allt tex nar ni far barn. Satt klara granser: Hemma hos oss bestammer VI och vi kanske inte alltid gor som NI gjorde!
Skaffa dig en doktor som du sedan kan hanvisa till, tex om de sager :nejmen du ska ge ersattning for bebisen verkar hungrig, din mjolk ar nog for tunn (vanligt att de tror sa har): da sager du typ NEJ min doktor har sagt att man ska amma 100% om man kan for barnet behover antikroppar, detta var bara ett exempel men hitta nagon du kan liksom hanvisa till, utanfor familjen, nar de ifragasatter ditt satt att gora saker!

Jo det här med att kontakter avgör hur pass trevligt bemötande man får gäller i princip i hela världen. Vi känner läkare, jurister, advokater + många andra som kan vara bra att känna då landet som alla andra länder bygger på kontakter.....enligt mig är den enda skilnaden mellan exempelvis Sverige och Italien att "rövslickeriet" sker öppet och man talar om det medan det sker diskret och dålt här.

Jag skulle vilja kolla upp arbete skolor etc härifrån men det är inte lätt att hitta bra länkar....enligt min man är detta meningslöst då det är genom kontakter i landet man fixar MEN som sagt för mig känns det som att "köpa grisen i säcken" vill ha koll på saker och ting härifrån

Har du tips på söka jobb sidor i norra Italien? Olika projekt, svenska företag etc ?

På tal om Berlussconi min makes väns flickvän satsar på en sångkarriär och hon har uppmärksammats av HONOM Berlusconi hon är stolt och jag tycker att det är patetiskt.

Min svärfars fru är modern cool och gillar jämlikhet avskyr extrema gameldagsfasoner och skulle ALDRIG få för sig att lägga sig i vårt liv mer än då vi ber om det och då ger hon råd inget mer. Så inga problem med familjen och vännerna de är trevliga hjälpsamma och de skulle ALDRIG läggt sig i och försökt styra.

Ja mat *mums* Mitt nöje är att shoppa mat i Italien *fniss* Vi kör alltid ner dit och när vi kommer hit har vi bilen fullpropad med mat, kakor, godis, olivolja ALLT möjligt som går att äta givetvis inhandlas även lite kläder skor och grappa

Jag har kanke tur men ingen i makens bekantskapskrets oc familj är stereotypt gameldags av sig alla är moderna
Tror att det beror på var i Italien man är ....ju längre söder man kommer desto värre är det
exempelvis Cicilien där pysslar invånarna med hedersomrd och vendettor

*suck* Jag vill ha möjlighet att redigera mina inlägg
Jag skriver och sänder SEN letar jag fel .............
Hoppas att ni förstår mig i alla fall

Sååå långt e det väl inte - vet att mamma och Franco (som han hette) åkte dit på shoppingweekends (ja, det är ju inte så att man kör dit på en kvart, det var inte så jag menade

Jag blir ju nästan lite sugen på Italien... Vet du, när jag var 22 så var det inte sååå långt ifrån att jag flyttade ihop med en kille som bodde i Madrid. Vi träffades på nätet, och jag hälsade på honom i Madrid ett tag, men det funkade inte... Han var 27, hade aldrig bott själv, kunde inte använda en tvättmaskin (han hade flyttat hemifrån med sin syrra som skötte allt), och var oskuld... (schysst att häng aut honom här, men han vet ju inte at FL finns, och framför allt kan han inte svenska ) Funderar ibland på hur det hade varit om jag flyttat...

Linda1976---------------- hmm avståndet är MINST 30 mil men den sträckan kan man köra i syfte att shoppa

Ojoj vilken tabbe 27 årig oskuld...........du hade kunnat "forma/skapa" en perfekt älskare.....du lär upp honom EXAKT så som DU vill bli tillfredställd
Värme, temparament, mogen god frukt och grönsaker *mums*
Visst du hade kanske fått ta hand om hushållet MEN en kille kan man LÄRA att använda tvättmaskinen Han kanske har ett välbetalt jobb så att du kan vara hemma ha tusen hobbies och engagera dig i olika projekt resa etc ....lyxliv i värmen med en sexgud......det är detta du gick miste om inget annat