Väääldigt jobbiga grannar!

jag hade ärligt hellre haft dom som ovänner...
Jag hade asså sagt till dom på skarpen att nu får det vara nog, jag hade aldrig pallat så irriterande människor i min bekantskap...
jag är ovän med en granne hemma redan, hon var en "vän" för flera år sen o så flyttade hon in i samma hus (komiskt vi flyttade ändå 5 mil bort)
iaf så hade hon blivit en sån "jag vet bäst, är bäst och snyggast och är väldigt vuxen"
så henne orkade jag inte med sa vad jag tyckte o nu hälsar hon inte, hennes kille gör det men inte hon...
men hade jag varit du hade jag sagt ifrån om jag ska vara ärlig, ni verkar ju typ aldrig få fri tid från era nya "barn"

Jag önskar verkligen att jag hade nåt bra att komma med, men det har jag tyvärr inte, skulle bli GALEN!!!!!
Man kan ju tycka att dom borde förstå att ni måste få ha ett privat liv oxå och att dom inte kan förvänta sig att ni alltid ska ha tid med dom!

Kanske kan ni säga till dom när de knackar på att "nej, tyvärr, vi behöver få vara ensamma idag" eller att ni kan skylla på att ni ska städa eller nåt sånt?
egentligen är det ju för jvligt att behöva hitta på lögner för att få vara ifred men kanske fattar dom vinken om ni nekar dom att komma in i några veckor.....man vet ju aldrig

Lycka till säger jag bara, hoppas att det löser sig.

Man får nog sluta att bjuda på kaffe, och visa på ett fint sätt, som du gjort att du inte har lust.

Berätta att du uppskattar lugn och ro m.m....kanske de kan läsa mellan raderna.

Var ÄNNU tydligare. Säg att nu håller vi på att packa ur bilen och ärligt talat är jag helt slut och ORKAR inte umgås!

Smyg INTE i er trädgård! Det är ju er "borg"!

Oj, va jobbigt!
Vi har underbara grannar som vi umgås mycket med, men det liknar ju inte alls det här. Vi vill ju umgås med varandra så det är ju på lika villkor.

Menar du verkligen att de bjuder in sig själva så "vi kommer om 30 minuter". Jag hade blivit tokig, men är inte alltid bra på att säga ifrån. Man ska ju kunna bo nära varandra utan tjafs helst.

Har jag några råd egentligen?
Säg snällt nej nästa gång de bjuder in sig själva. De MÅSTE ju förstå att man kanske har annat för sig...
Om hon kommer in när du snackar i telefon, säg att du kommer över till henne när du är färdig, det är ett privat samtal (då kan du välja själv hur länge du vill vara där).

Nä, fy, har nog inga bra råd. Blev så himla chockad över hur folk kan vara!

Säg ifrån.
Var ärliga.
Lås ytterdörren så att de inte kan kliva rakt in och säg att du är upptagen i telefon med ett väldigt känsligt samtal eller nåt så det är ingen idé ni väntar.

Stormar de fram när ni precis kommit hem eller liknande så kan ni ju skylla på att ni måste duscha av er, betala räkningarna, ringa mamma eller vad som helst, men att ni kikar över senare - och utebli.

Skaffa nummerpresentatör och sluta svara i telefon - då fattare de nog till slut?

Lycka till.

shit vad jobbigt.. skulle nog inte ens öppna dörren när dom ringer på..

Ni måste markera klart och tydligt att ni inte vill eller kan träffa dem mer. Gu´så svårt jag vet.. Men hellre det än att ni ska ha det så här. Är det så att de inte förstår så skulle iaf jag, bli riktigt tydlig! På gränsen till otrevlig.

Tur de inte har mig som granne!

Jag tycker att jag är TYDLIG med vad jag säger, hur jag säger det osv. Frågat mina vänner och sambo om det kan misstolkas..nej! Hon/de måste vara oerhört tröga!!! Trögare än min gravida mage just nu t o m...
Vi har ett "normalt" fungerande förhållande till de andra grannarna dvs man möts, träffas och hälsar och bjuder på middag/grillar då och då utan att det känns alltför betungande.
Någon gång har vi umgåtts med dem och de andra grannarna men det blir en sådan tråkig stämning för alla skruvar lite besvärat på sig och vill gå hem extreeemt tidigt *hmm, undras varför*
Tro f*n det när ingen annan får komma till tals...
En kväll satt vi och grillade med ett annat grann-par och hade hur trevligt som helst då våra neighbours from hell dök upp oanmälda och bara satte sig på plats och liksom ögnade igenom vad som fanns på bordet...Började dilla om sitt och plötsligt satt vi där och bara lyssnade på dem/henne och stämningen vart som körd i botten!

Jag undrar vad det är som gör vissa människor så "svåra" och tröga. Att de inte riktigt kan ta in stämningen och dolda budskap som så många andra kan...

Jag önskar inga människor grannar som de här våra!!!

Ska försöka bita ifrån högre/tydligare än vad jag redan tycker att jag gjort, se om det har någon effekt. Hoppas på en lugn kväll...

Såna människor fattar inget annat än att man är rak och ärlig. Jag skulle säga precis rakt ut, vid nästa tillfälle de tränger sig på, hur jag kände. Tex:

"Jag/vi är trötta och tänkte vila"

*Jag/vi vill vara ifred"

"Jag/vi tänkte läsa en bok och vill inte bli störd"

"Jag/vi tänkte äta middag - ensamma"

Sedan skulle jag inte dra mig för att säga att jag inte är mycket för sociala kontakter på det spontana sättet. Jag skulle säga att jag är en person som gärna vill ha framförhållning vad gäller socialt umgänge och att jag tex jobbar mycket och vill umgås med min familj när jag är ledig eller när jag kommer hem från jobbet, på helgerna etc."

Varför inte säga ifrån nästa gång hon tar för givet att hon kan kliva in genom dörren fastän hon ser att du pratar i telefon? Säg bara som du känner "jag uppskattar inte att du går in när jag är upptagen, det är/var ett viktigt och privat samtal och vill inte att någon lyssnar eller stressar mig när jag pratar".

Då skulle jag sagt, "-Jasså, här kommer ni och tar över showen!"

Så arg jag blir när jag läser!!

Hm, fast då tycker jag att ni grannar kan börja TA plats också och på så sätt markera att ni okkså vill prata och umgås och inte bara lyssna på dem. Ni är ju flera mot två Jag vet, skitsvårt men vad annars ska man göra? Annars ser jag inget fel i att, som sagt, vara ärliga och säga som ni tycker, att ni inte är vana att umgås på det sättet utan uppskattar ömsesidighet och respekt.

Usch, jag får nästan PANIK när jag läser det du skriver... Skulle bli tokig!
Har tre nyinflyttade grannar som jag stör mig på (turas om att spela musik på HÖG volym vardag som helg- dag som natt). Måste säga att de är ingenting i jämförelse, känner mig rent tacksam för att mina grannar åtminstone nöjer sig med ett "Hej" om jag stöter på dem i trappen.

Har inga bra råd att komma med, du får väl ryta i på skarpen? Bättre att grannen blir sur än att ni ska behöva gå som på nålar för att grannarna ska komma och våldgästa er.
Lycka till!

/Helene

ärligt asså säg ifrån ordenligt säg vad ni tycker asså allt, säg verklgien allt så dom inte kan misstolka...
Inte massa ursäkter, för bättre ni säger ifrån o dom blir sura än att ni sk abehöva hitta undanflykter hela tiden.
o speciellt nu när du är gravid du behöver ju få vara i fred! grattis till bebisen föresten

Man har rätt att bli arg, man har rätt att ryta ifrån, man har rätt att markera TYDLIGT, utan att folk ska bli ovänner med Tänk på det! Det gäller även vanliga bekanta.
En bra bekantskap ska "hålla konflikter". Om de "inte kan ta" att NI MARKERAR, så
är det deras problem. Den ovänskapen kan inte ni "ta på er". Det är ju dom som är konstiga. Det låter som "en rysare" att de "kan äta sig in" i era liv. HUUU! Ni har sett en "sån där" på TV kanske,
där en "främling" "äter sig in" på en bekantskap mer och mer ("ensam ung kvinna söker"... kanske).
Det är er integritet som "står på spel". Det är ert "egna rum" som blir inkräktat. Är det värt det, pga att man inte vågar "göra sig ovän".
Om du markerar tydligt som du säger, så låter det ju som att DOM inte är normala. Ska NI behöva lida för det????

Jag kanske förstorar upp det litet, Jag har ju inte alla fakta. (när jag också nämner en sån där ruskig rysare, Men ibland förknippar man ju beteenden i verkliga livet, till sånt där, som såna där ruskiga rysare visar.

Jag har börjat vara mer ärlig med att visa mina riktiga känslor och det verkar som om det tagit skruv, ja lite iaf!
Häromdagen bara höll jag på att spy på henne då hon så fort hon får syn på mig skriker "Kom hit, visa magen" "När ska du få mage?" "Ha ha då ska jag skratta när du går där med magen i vädret" Que?????
Jag vart väldigt kort mot henne, och sade att "nehe du, jag har verkligen annat för mig - ciao" och bara vände på klacken. Det värsta är att hon alltid dröser in här..svårt att gå ifrån sitt eget hem...

Ja det är en riktig mardröm, men jag hoppas den snart är slut.

Fasar över att vi ska folk hit på fredag, iofs inga grannar utan kompisar som de inte har träffat..Ett, tu, tre kan de nämligen stå i trädgården
Att man ens ska behöva säga "Sorry vi är upptagna" när det är så uppenbart?? Hemskt!
Var glada ät er högt-spelande granne eller sura granne..det är bra mycket bättre!!!

Gud va jobbigt!! Låter som en dålig film..ni blir fångar i erat eget hem.
Om dom kommer över när ni har folk där kanske du kan be någon vän släppa en dräpande kommentar som inte går att misstolka. Så ni får stopp på det här. Tänker på när du fött och ha henne rännandes där och väcka bebis itid och otis..nä ohållbart.