En Varför känner jag mig så TOM, LEDSEN och TRÖTT?

Ingen?

Du är inte ensam!! Vi är många...

Har du haft en depression tidigare? Så du kanske är i en svacka? Är detta helt nytt? Då tycker jag du ska söka hjälp!!!

Det kan va så att din kropp producerar för lite seratonin.... och då kan tabletter hjälpa dig!

Om du "bara" har haft det under denna dag så tycker inte jag att du behöver oroa dig. Det kanske e en sån dag, du kanske ska få mens(ja, jag vet...jag hatar oxå när man relaterar sånt till mens) eller så kanske du är inne i en liten livskris? Livskriser går vi ju igenom x flera under livet så det vore ju inte så konstigt. Men jag tycker inte att du borde oroa dig nu. Håller det i sig så får du väl gå vidare å kanske prata med någon eller nåt. Man kan ju öva sig i att tillåta sig vara lite låg ibland. Det behöver ju inte alltid vara ett problem som orsakar det heller. Gör något som du själv tycker om, var snäll mot dig själv och unna dig något extra när du känner så här.
Kram

usch jag kan också ha sådana dagar/veckor och det har även hänt att jag har haft en sådan år! och det hjälper inte en heller när man ska prata med nån och de ska säga men gummmmmaaannn du har ju ALLT, make, hus, barn,utbildning, familjen och din hälsa! tänk på de som hard et såå mycket värre. att de inte ens har mat på bordet! då vill man bara göra de väldigt illa ;-[! det som du ska tänka på är att man kommer ut från det! prata så mycket du kan med din pojkvän/vänner/familj som förstår dig! känner du dig gråt färdig så gråt ut! jag lider av panikångest som jag har varit medecinerat för. men har inte det längre! jag har lärt mig att komma ut ur det innan det blir alldeles för djupt. Om du känner att du verkligen behöver prata så sök hjälp i vc. ibland är det så otroligt skönt och prata ut med nån som inte känner en eller nån i bekantskapen. Inte dömer dig eller ser ner på dig om du känner på ett visst sätt! lycka till

Nej inget diagnostiserat tidigare. Just den här känslan är helt ny. Men visst har jag up and downs som alla andra jag med. men såhär långt down har jag som sagt aldrig varit.
Det är inte så att jag vill dö, det vill jag inte. döden är jag rädd för.
Anonym (deppad) skrev 2008-09-17 23:39:09 följande:

Lagom passande så har jag mens NU.
Jag har känt det komma smygande liksom, varit extra trött och osugen på det mesta den senaste tiden.

ja man hatar ju när folk tycker att man har det hur bra som helst fast man mår dåligt. Ingen kan sätta sig in i en annans sitaution helt.
Jag gick och lade mig hemma hos min pojkvän tidigare ikväll, då började jag böla, han bad mig sluta gråta och menade på att det borde vara honom det är fel på om jag är så ledsen, han fattade alltså INTE. Jag sa än en gång att han inte skulle klandra sig själv och gick hem, sa åt honom att han inte skulle få ngn klok sömn om jag var kvar och låg och lipade intill honom i sängen.

Ok. Har du märkt att du känner såhär oftare denna årstid? Vi går mot mörkare tider och vi har haft väldigt lite sol..... det påverkar!!

Försök unna dig något. Kanske lite solarie.. för ljusets skull!! Men framför allt prata prata prata... håll det inte inom dig utan släpp ut dina tankar!!

Prata ja, jag vet inte om det finns någon jag kan prata med om ALLT.
Har jobbat natt några år i mitt liv så mörker är ingen ovanlig grej i mitt liv..

Anonym (deppad) skrev 2008-09-18 00:17:08 följande:

Kan du inte prata med din pojkvän... berätta hur du känner.. han kanske kan stötta dig mer än du tror....? Mörker vänjer man sig inte vid.. jag tror tvärtom... lever man för mkt i mörker har man lättare att inte orka med det.. så jag tror att de som jobbar natt har större benägenhet att bli deprimerade... men det är ju bara vad jag tror...

Ja, vad vet jag.
Ang. min pojkvän så känner jag inte att jag vill belasta honom med mina problem då han inte har det säskilt lätt just nu heller. Vill inte gå in på några detaljer men det börjar ordna upp sig.
Annars så brukar jag kunna prata om allt med honom.

Anonym (deppad) skrev 2008-09-18 00:23:36 följande:

Ni som ätit antidepp medicin, vad har ni för erfarenheter?
Hur känns det? Hjälper det?
Går man upp i vikt?
Jag tror nästan hellre att jag lever i melankoli än går upp i vikt.

man kan gå ner i vikt också...
jag har blivit hjälpt av anti. depp medicin.. har precis påbörjat en omgång till, citalopram. tycker att det hjälper bra. jag har också ett fint liv, men ibland bara rasar marken under mig. jag vill inte heller dö, men jag bryr mig inte om något, allt kan kvitta & så. jag tar tabletterna för att jag vill ha ett liv där jag är delaktig!

Man kan ju hoppas att jag är en av dem som går ner i vikt. För under de perioder jag mår dåligt så brukar jag faktiskt gå upp.

Anonym (miss) skrev 2008-09-18 00:50:45 följande:

Hoppas du mår bättre idag.. Visst e det jobbigt när man känner att man måste ha en anledning till att må dåligt..tänker på din kille där som tänkte det var honom det var fel på. Jag har faktiskt också ätit anti depressiva mediciner under några år Jag gjorde det i samband med en långvarig terapi. Nu var det några år sen jag slutade och jag fick under tiden jag åt chansen att bygga en grund åt mig själv och hitta vertyg som hjälper mig på vägen.
Jag tänker att jag inte hade klarat mig utan dom. Jag gick inte upp i vikt. Men det är klart att dom kan ha biverkningar. Som minskad sexlust.. det kanske var lite jobbigt till slut, men jag hade ju inte hellre valt att gå ner mig helt framför det.

Hej

jag äter Efexor Depot, dom hjälper mig jättebra. Visst, några kilon gick jag upp..men det ordnade sig n jag började må bättre.

När jag mådde som sämst så fick jag tipset av min psykolog att vara ute mkt...i skog o vid strand...gå gå gå...Och det hjälpte bra för mig, jag älskar att promenera i skogen, känner mig lugn då.

Du skulle kanske må bättre av att få prata m en bra kurator lr så...kontakta din vc.

lycka till..kram

Hej!
Idag är det mycket bättre, men inte helt bra. Något tynger mig.
Kan inte fatta att jag mådde som jag gjorde igårkväll, nu känns det ganska avlägset. Måste man kombinera medicin med samtalsterapi?
Jag är lite rädd för att snacka med folk jag inte känner.

Ja det kanske..
jag hatar dock att promenera i motionssyfte, men att bara gå och känna lugnet låter mysigt!

Anonym (fru a) skrev 2008-09-18 07:49:38 följande:

Åh, va skönt att du mår bättre!!

Jag tror inte alls att man behöver kombinera medicin med terapi. Terapi är ju nåt som håller på under lång tid. Vissa kanske bara kan behöva ett par stödsamtal, det beror väl på vilken grund man har att stå på från början, och vissa kanske "bara" behöver medicinen för att komma upp ur "mörkret". Det finns ju dom som får en låg seratoninhalt under perioder som kanske behöver äta antideppresiva just då bara. Men det kan ju va smart att ta reda på vad orsaken är. Lära sig lyssna på sig själv.

Nu är jag där igen, tomhet!
Fy fan!