hur gör ni? när ni små bråkar... har märkt att vi bråkar mer än är vänner nu för tiden.
i går låg jag o grät så åkte han o badade med sina kompisar sen kom han hem o bjöd mig på bio o middag o va underbar... tror män verkligen att det är så man löser problem?
nån med tips hur man slutar gnabbas??
Jag tycker man måste ändra sitt synsätt och vara tacksam att man hittat kärleken och försöka vårda den och ta inget för givet.
Tänk om din älskade plötsligt inte fanns där längre?
Man måste försöka vara tacksam att man har varandra och livet framför sig.
Jag menar inte att man måste bli kristen för att inse att man bör vara tacksam för allt som finns, men i dagens tider sätter vi fokus och irritation på helt bisarra småsaker.
Är det värt att bråka om disken egentligen?
Är det värt att bråka om vems föräldrar man besöker oftast?
Är det värt att bråka om inredningsfrågor?
Livet är mer än så! Ta vara på varandra!
ja jag har ju förstått allt det där.. men hur ska jag få han att fatta? *sliter sig i håret*
Ledsen att jag missförstod du skrev i vi-form därför trodde jag att de var ni och inte bara han. När han börjar småbråka ska du vara nonchalant och inte "ge svar på tal" eller vara lugn och saklig och säga att det är onödigt att bråka för en sådan småsak. Då tappar han snart lusten eller ilskan. Ett annat tips är att själv vara på bra humör och spontant ge en kram - då blir han antagligen helt paff och kommer av sig.
Att prata ut om bråken leder bara till kortsiktiga lösningar, bättre att agera när bråket väl är i gång.
tack jag ska prova det :) o så ska jag gömma bilnycklarna så han inte kan dra iväg på nöjen!
Om det verkligen är så att ni gnabbas oftare än ni är sams så förstår man ju att han inte orkar älta och diskutera gnabbet varenda eviga gång.
Tycker han skötte det snyggt genom att ge er båda lite andrum och tid att lugna ner sig, för att sedan komma hem och bjuda på middag och bio.
Din kille verkar vara en skön snubbe kan du hälsa honom.
Dr Phil sa i ett program: "varje dag ska man fråga sig vad man kan göra för att ens partner ska må bra, det räcker att en börjar så smittar det förhoppningsvis av sig". Det kör jag med o det funkar!!
grejen är den at varjegång det händer nått går han ut o roar sig som om det inte brydde han med sina vänner för han vet att jag stannar här... sen kommer han hem o smörar...
Måste du stanna där då?
Gå ut och gå istället, gör något kul för dig själv eller med kompisar?
Du kanske också behöver en paus för att få distans till bråkandet istället för att stanna hemma och gråta och älta det?
Distans till bråk brukar vara ett strålande sätt att komma över dem. Det är superskönt att gråta och tänka igenom, men kanske inte hälsosamt varje gång eftersom det kan leda till att man gör en ännu större grej av allt än det var. Eller, ja, så kan jag själv fungera i alla fall.