Vad gör man när man älskar en människa, men ändå bara känner att man vill vara fri att göra vad man vill?
I 1 ½ år har jag varit tillsammans med honom. Det är ett bra förhållande, men jag känner bara att jag längtar efter det där singel-livet igen. Att bo själv, göra som jag vill och bara vara ifred.
..någon som suttit i samma sits? Hur kom ni ur den? Vad gjorde ni?
Känns skitjobbigt.
Jag vet hur det känns! Det känns som jag missar något och jag känner mig låst. Tillslut pratade jag med min pojkvän och när en annan kris var ett faktum så fick det mig att inse att jag verkligen älskar min pojkvän så mycket att detta med "singelliv" kan jag klara mig utan. Det kan nog vara svårt om man inte har en förstående pojkvän och för mig gjorde det både lättare och svårare med mycket. Det är inte första gången jag känner så i förhållandet men det bästa är att prata med varandra.
/Jo
Kan också tillägga att jag är en person med mycket egentid. Får du utlopp för din egentid i ert förhållande?
/Jo
Låter som att du inte är kär längre.
Jag har känt samma sak och det hjälpte att prata med honom.
När han sedan uppmunrade mig att träffa mina vänner eller vara själv så vände allt och jag ville bara va med honom.
Jag tror det kan ha varit för att då visste jag helt plötsligt att det var ok och då hade jag inte samma behov.
Man vill ofta ha det man inte kan få.
Man kan bara kär på olika sätt. Älska och vara kär eller bara älska. Bara älska är att tycka väldigt mycket mycket om en person och bry sig och känna att man skulle göra vad som helst. Men den där lilla detaljen när man är älskar kär så finns det något extra som håller isär denne från familjemedlemmar och liknande.
Det tycker jag. Känner man att man behöver vara ifred och vara ifrån personen, då tycker jag det låter som om "älskandet" gått över åt andra hållet.