Kan en tioåring lida av kleptomani?

Med tanke på att barn kan visa upp ångest, tvångshandlingar så borde de väl också kunna vara kleptomaner. Jag vet inte dock. Ett rop på uppmärksamhet/hjälp kanske?

Ja, en 10-åring kan absolut vara kleptoman och det är mycket möjligt att han faktiskt förträngt att han tagit  t ex din mobiltelefon! Hjälp finns att få genom BUP och det kanske han redan har i och med att han är placerad hos dina föräldrar var tredje helg?

Han behöver ju helt klart hjälp! Det kanske inte är något jätteproblem nu men om han inte får den hjälp han behöver så kan det ge honom stora problem senare. Men jag vet tyvärr inte vart ni ska vända er. Det kan ju ligga något annat bakom som är orsaken till att han tar saker framförallt om han inte är medveten själv eller tror på sina egna historier.

Min lillebror hade en kompis som gjorde på detta sätt också. Han hade ett tvångsbeteende som gjorde att han snodde grejer å diktade ihop historier om hur han fått dom i sin ägo, han trodde själv stenhårt på dessa historier. Vet att han fick hjälp sen men inte hur och om det blev bättre, han började i en specialskola.

Ja usch, tycker verkligen synd om honom. Det är samtidigt nästan lite  obehagligt om han liksom kan förtränga såna här saker....

Vet inte om jag gillar tanken på att min son ska leka med honom mer?
Min son är 4, och ser verkligen upp till denna killen. Man får intrycket av honom att han är ganska smart, skulle kunna tänka mig att han skulle kunna manipulera min son att göra konstiga saker. Eller är man helt ute och cyklar när man resonerar såhär?

Många barn som inte mår särskilt bra brukar ha en förmåga att förtränga svåra saker och en del av dem är bra på att manipulera sin omgivning. Nu har du lyckats genomskåda denna pojkens sätt att vara på verkar det som och jag tycker att du ska vara rak emot honom och berätta vad du vet eller tror dig veta. Jag tycker absolut inte att du inte ska tillåta ditt eget barn att leka med honom! Pojken behöver nog all uppmärksamhet och stöd han kan få! Det är inte helt omöjligt att han kommer på bättre tankar och kanske t om slutar med att stjäla saker om han bara får tillräckligt mycket uppmärksamhet! Om du orkar så råder jag dig till att lyssna på honom, få hans förtroende och ställa upp för honom så mycket du kan. Om du inte orkar så tycker jag att du ska vända dig till i första hand dina föräldrar som ju är avlastningshem åt pojken och i andra fall till soc eller vilka det nu är som organiserar det hela!

Hmmm, fattar jag dig rätt nu? Du tycker att min son ska få leka med honom i forsättningen oxå?

Jag tänkte så med, att man inte ska göra så stor grej av detta utan kontakta profesionell hjälp, i form av en psykolog eller något. Men det är ju upp till socialtjänsten.

Jag pratar med honom och så. Men jag åker ju inte hem till mina föräldrar för att umgås med honom direkt. Vi har idag konfronterat honom tillsammans, jag och mamma. Det gick sådär bra. Men jag försökte lugnt och sansat förklara för honom att jag är säker på mobilen är min. Han hävdade bestämt att han köpt den av en kompis. Vi kom lixom inte längre än så. Jag tog inte tillbaka mobilen, eftersom jag tyckte att han behövde komma till egen insikt med vad han gjort. Fast nu sitter jag här och funderar på om jag skulle tagit den iaf...... Svårt att hantera såna här problem tycker jag!?!?