Hej! Angående vård är katolska kyrkan bara emot abort. Livet skall värnas och det gäller också i den vanliga vården. All vård får ges och tas. Det finns inga restrektioner mot blod eller annat. Om du är intresserad av vårdetik från katolsk synvinkel så kan jag rekommendera att du läser något av Erwin Bishopsberger. Han är präst i katolska kyrkan och sitter också i det statiliga medicinetiska rådet. Han har föreläst på Karolinska institutet för blivande läkare om etik i vården och han har också skrivit böcker och skrifter. Katoliker är emot aktiv dödshjälp.
Att ta hand om sina gamla föräldrar är ju ädelt, men det är ju inte alltid särskilt enkelt i det samhälle vi lever.
Att leva som katolik skiljer sig mycket från person till person. Taket är högt och det finns många tankar och åsikter. Det skiljer sig också mellan olika kulturer.
Det finns ju helgon (heliga män och kvinnor) inom katolska kyrkan och dessa har alla lite olika vinkling på sin tro.
Den heliga Fransiskus är en av de allra käraste förebilder för många katoliker och i hans solsång (en bön) kan man få en känsla för hur många av oss katoliker skulle vilja vara (även om det är svårt ibland) Jag lägger in den här, för det finns en isländsk solsång också som inte skall förväxlas med fransiskus:
"Allrahögste, allsmäktige, gode Herre,
din är lovsången och äran och härligheten
och din är all välsignelse,
dig allena tillkommer de
och ingen människa är värdig att ens nämna ditt namn.
Lovad vare du, min Herre
med hela din skapelse,
särskilt för broder Sol,
som skänker oss dagen och ljuset.
Vacker är han i sin väldiga glans.
Om dig, du Allrahögste, bär han vittnesbörd.
Lovad vare du, min Herre för syster Måne och stjärnorna.
På himmelen har du gjort dem lysande, tindrande och sköna.
Lovad vare du, min Herre
för broder vind och för luften
och regnet och den klara himmelen,
ja för all väderlek,
genom vilken du uppehåller din skapelse.
Lovad vare du, min Herre
för syster Vatten.
Mäkta nyttig är hon, ödmjuk, kostbar och kysk.
Lovad vare du, min Herre
för broder Eld, genom vilkan du upplyser natten åt oss.
Skön är han, lekfull, mäktig och stark.
Lovad vare du, min Herre,
för vår syster, moder Jord,
som föder oss och bär oss
och framalstrar allehanda frukter
och färgrika blomster och örter.
Lovad vare du, min Herre,
för dem som av kärlek till dig
förlåter varandra
och som tåligt bär sjukdom och lidanden.
Saliga är de, när de så håller ut i din frid.
Av dig, du Allrahögste, skall de mottaga livets krona.
Lovad vare du, min Herre,
för vår syster den lekamliga Döden,
vilken ingen levande förmår undfly.
Ve dem som dör i dödssynd.
Saliga de som möter döden
inneslutna i din allraheligaste vilja.
Dem kan den andra döden inte skada.
Lova och välsigna min Herre
och tacka och tjäna honom
i stor ödmjukhet."
Här får du en del av den katolska tron i ett nötskal. Sjukdom är inget straff utan ett kors att bära. Livet är en förberedelse för det eviga livet och det gäller att försöka vara så lik Kristus i sitt hjärta och i sina handlingar som möjligt. Döden är inget avslut utan en fortsättning på det eviga livet.
Livet blir inte lättare för att man är troende och Kristen, man blir varken friskare eller rikare, tvärt om ibland så kan det vara som svårast när man vandrar nära Gud och är i hans skugga.
Men Gud har förmågan att när det är som allra svårast, lyfter han oss och bär oss igenom svårigheterna (även om det inte kanske känns så, men det hade sannerligen varit värre utan honom!).
Detta är väl hur man skulle vilja vara som katolik (i alla fall jag), en enkel människa som har förmågan att älska Gud och visa det genom respekt mot alla medmänniskor, livet själv och naturen med djur och växter.
"att vara som en vattenpöl och spegla himlen"
Katolska kyrkan har nu gått ut med fler "dödssynder" och en av dem är numer miljöförstöring 
Kyrkan är en del av världen, av samhället och det är i samhället vi lever och verkar och har precis samma kamp i mångt och mycket som alla andra troende eller icke troende. Vi sticker inte ut så mycket och vår kyrka här i Sverige är ingen missionerande kyrka. Den försöker inte att "vinna" nya själar genom något aktivt arbete. De som konverterar till katolicismen (byter kyrka) gör det inte på grund av övertalning utan att de känner att den är "hemma". Jag har en kompis som är konvertit och det var inte precis att gå in i kyrkan och säga "hej! Nu skulle jag vilja byta kyrka!" Utan hon var tvungen att gå på undervisning och hon blev grundligt utfrågad varför hon ville bli katolik.
Katolska kyrkan tror på vissa saker som en del kan tycka är fel tex anser man att det är fel med homosexualitet ,men det är kyrkans tro och kyrkan viker inte från sin övertygelse för att bli populärt. Katolska kyrkan vänder inte sin kappa efter vinden!
Det tycker jag egentligen är en styrka. Tron är alltid den samma. Det står för trygghet och stabilitet.
Det hindrar mig givetvis inte att ha vänner som är homosexuella, jag bryr mig inte om deras sexualitet, det är något som är upp till dom och den Gud dom känner! Jag har ingen rätt att döma andra, utan får försöka kämpa med min egen frälsning!
Tänk på att Sverige bara har varit protestantiskt i drygt 400 år, dessförinnan var vi katoliker även i Sverige. Katolska kyrkan är egentligen den Svenska kristna urkyrkan!
Ursäkta om det blev lite rörigt. Det är inte lätt att sammanfatta en känsla man har i hjärtat, hur man själv skulle vilja vara!
