• BenZaa

    Att omplacera en familjemedlem!

    Vi har tyvärr kommit fram till att vi måste omplacera våran tax. Diskussionen var inte lång eftersom vi kom överens om det på 2 minuter.
    Hur kan man komma överens om det så snabbt?

    Allt började för snart ett år sen. Vår tax högg mot min mans brors dotter när hon klappade honom. Han högg mot ansiktet, men träffade henne inte.
    Vi trodde han bara markerade. Detta trodde vi även när han gick på brors sonen. Men vi tyckte det var så konstigt för barnen verkade inte vara hårdhänta mot honom.
    Ja, men mer tänkte vi inte på det. Han träffade ju aldrig någon av barnen. Så för oss var det bara som att han markerade.

    Tills ikväll (onsdag) då han helt utan förvarning hoppade på en av valparna vi har hemma. Han tog tag runt huvudet på valpen och "ruskade" på huvudet och försökte ta död på den!!
    Min man skrek på honom att släppa men han vägrade. Inte ens när han fick en smäll mot munnen gjorde han det.
    Till slut fick min man ut valpen genom att ta i nackskinnet på taxen och dra ut valpen.
    Valpen skrek och skrek..
    Jag var på toaletten när allt hände men hörde skrik och sprang ut. Jag såg efter valpen som skrek under våran säng.
    Den var som tur var oskadd men våran tax hade den sjukaste blicken i ögonen. Som att han inte brydde sig om något.
    Annars är han lydig och gör exakt som vi säger.

    Då kom tankarna. Vi väntar barn. Vad kan hända om vi har barnet på golvet? Tänk om taxen hoppar på barnet? Kan man riskera detta?

    Taxen är en underbar hund på alla sätt och vis annars. Han älskar att mysa, han skäller sällan, han går lös och är lydig. Han älskar alla människor men har svårt med barn och nu visar han ju att han har svårt med andra hundar också.

    Så vi bestämde oss för en omplacering. Till en person med mycket tid, han ska vara ensam hund och det ska inte finnas barn.
    Sista utvägen är avlivning..

    Även om vi beslutade detta fort så var det ett svårt beslut. Innerst inne vill vi ju inte att han ska bort. Men vi måste tänka på framtiden. Tänka på barnet! Vi kommer aldrig mer att kunna lita på honom.

    Beslutet känns rätt och fel på samma gång.

    Vad hade ni gjort? Han var ju nära på att döda en valp! Han är ju inte säker bland barn.
    Gör vi rätt? Eller gör vi helt fel??

  • Svar på tråden Att omplacera en familjemedlem!
  • Pallas

    Jag hade inte ens övervägt omplacering utan avlivat direkt. Risken att det händer något är för stor med en hund som reagerat så oprovocerat flera gånger. Jag vet inte om du läste tråden om en tjej här på Fl som nyligen fick avliva sin hund efter ett misslyckats rehabiliteringsförsök med kunnig intruktör och mycket träning. Hunden högg ett barn i ansiktet till slut. Inte så kul att ha på sitt samvete direkt.

    Jag tycker ni gör rätt som inte chansar, däremot hade jag som sagt inte övervägt omplacering av ett djur som agerar aggressivt helt oprovocerat.

  • Pallas

    Glömde säga att jag lider med er, det är ett svårt beslut, hur enkelt det än kan låta i skrift...

  • MiniLou

    Jag vet inte, även att han kanske är farlig bland barn så finns det människor som inte har barn i sina kretsar eller andra hundar.
    Kanske ensamma gamla folk eller bara ngn som inte har så stor umgängeskrets.
    Visst kanske det är dumt att chansa o omplacera, men hunden kan faktiskt få ett bra liv o kanske inte göra såna saker i nästa hem då ni verkligen förklarar för en hundvan människa att den är barn o hund ilsk.
    Försök o se ifall ni kan hitta ngn utan såna kretser med barn o andra hundar.

    Men känns det osäkert o så så kanske det är dumt med en omplacering o kanske måste tänka på avlivning
    Lycka till o hoppas det löser sig att ni kommer fram till ett bra beslut!

  • Udda

    Tyvärr får jag nog hålla med första inlägget - i detta fallet hade jag nog inte ens övervägt omplacering.
    Även fast som talare nr 2 säger så finns det säkert nått gammalt par som hade kunnat ha den - men jag tycker att har hunden både bitit folk och hundvalp så känns den väldigt osäker i sin mentalitet.
    Hade det varit min hund hade jag istället funderat på när han skulle vandra över till nangijalia istället... tyvärr.....

  • BenZaa

    Tack för era svar.
    Jo, detta är ett svårt beslut. Men när det gäller omplacering kommer vi vara ärliga med vad som hänt och är det någon som vill ge honom en chans även efter det så tror jag han kommer få det bra.
    Då vet dom ju att han INTE ska vara bland barn och andra hundar.
    Finns många "eremiter" som vill ha hund.
    Han är ju världens goaste hund. Så länge jag haft honom har han ALDRIG gjort någon illa. Förutom huggit mot (men inte träffat som sagt) två barn. Och det är ju illa, men om det inte finns barn, då har aldrig något hänt.
    Han är ju 5 år och det har ju aldrig hänt något annat.

    Men jag förstår ändå det ni skriver ang. avlivning.
    Men jag vill inte avliva OM det finns någon som vill ta över honom.

    Ni anar inte hur svårt detta är. Han är verkligen världens bästa hund! Alla jag pratat med har blivit chockade över det som hände igår. Det vi får höra är:
    "Men inte kan väl lilla taxen göra det? Han som är så söt o go!"

    =(

  • CTMT

    Har du tagit med hunden till en veterinär?
    Gör det annars och se till att hunden får en riktig hälsoundersökning. När du väl är där så kan du prata med veterinären om hundens utfall mot barn och valpen. Just för att försöka få en förklaring... Och därefter kan du ta beslutet om omplacering eller avlivning utefter vad veterinären anser. De har ju erfarenhet av djurbeteende och hur det brukar sluta...

  • Zaria

    Skulle avlivat,inte omplacerat.

    Om hunden är undersökt och inte har ont (vilket jag förutsatt att ni gjort) så tycker jag inte man behåller en hund som beter sig så.

  • Powerwoman

    Hmmm...hur vet ni att han inte markerade då han högg mot barnet?
    Hundar brukar inte missa när de verkligen vill bita.

    Hunden jag växte upp med (halvstor ras) gillade inte barn, hon kunde markera lite försiktigt när något barn kom för nära och inte lät henne vara ifred, trots att dem var snälla.
    Hon gick alltid undan, kom tex min son nära så morrade hon och någon gång hände det att hon markerade lite löst mot honom.
    Men det var ju min uppgift att se till så att hon fick vara ifred.

    Hon gillade inte heller de flesta andra hundar, valp eller vuxen spelade ingen roll.

    Men hon var världens goaste familjehund och hon levde tills hon blev 11 år. Att avliva henne skulle aldrig kommit på tanken.

    Så om er hund är bra mot folk och fä i övrigt, så skulle jag ha testat att omplacera till någon som inte har barn.

  • Pikaur

    Avlivning är _för mig_ absolut sista alternativet efter att man gjort allt man kan, oavsett. Det finns gott om duktiga, hundkunniga människor därute som kan tänka sig att ta sig an en "problemhund", och taxar kan omplaceras till t ex jägare så att de får leva upp till det den är avlad för.
    Svårt för andra hundar går att träna bort, det gäller bara att hitta rätt person för jobbet med kunskap och tid.

    Jag har bara läst TS och har ingen aning om vad som hänt (mer än vad som står), hur hunden är i övrigt eller hur dess hälsotillstånd ser ut, men rekommenderar er att göra en fullvärdig hälsokoll på hunden och därefter ta kontakt med olika hundinstruktörer i ert närområde.
    De har ett otroligt brett "sortiment" av folk som tränar hos dem, och efter att ha träffat er hund och sett hur den är mentalt, lydnadsmässigt och kunskapsmässigt, och hört om problematiken direkt från er kan de antingen hjälpa er att komma på lösningar att jobba med - eller hjälpa er att hitta rätt person åt hunden.

    Oavsett vad ni beslutar och hur det går - lycka till!

  • Fru annmi

    Usch,va hemskt Stackars Er alla inblandade...
    Håller mé TochC

    Lycka Till!

  • BenZaa

    Nu ska jag svara på några frågor jag fått här..

    Vi var med våran tax hos veterinären för inte alls så länge sen. Dom sa att han var frisk.

    Han markerade åt barnen. Men vem vet vad som hade kunnat hända ifall vi inte satt bredvid när detta skedde?

    Vi vet med 100% säkerhet att han är en underbar hund så länge han slipper barn och andra hundar.
    Vi hade honom som ensamhund ett bra tag och när vi flyttade närmare min mans brorbarn så träffade vi barnen allt oftare.. och det var då vi märkte att han "markerar" mot barnen.
    Men han morrar inte innan utan "hugger" mot barnen utan förvarning.

    Utomhus har han inga problem med andra hundar. Han tar gärna omvägar för att slippa träffa hundarna, han visar inte någon aggressivitet mot någon på det sättet..

  • Pikaur
    Nainen85 skrev 2008-10-02 19:24:22 följande:
    Nu ska jag svara på några frågor jag fått här..Vi var med våran tax hos veterinären för inte alls så länge sen. Dom sa att han var frisk.Han markerade åt barnen. Men vem vet vad som hade kunnat hända ifall vi inte satt bredvid när detta skedde?Vi vet med 100% säkerhet att han är en underbar hund så länge han slipper barn och andra hundar.Vi hade honom som ensamhund ett bra tag och när vi flyttade närmare min mans brorbarn så träffade vi barnen allt oftare.. och det var då vi märkte att han "markerar" mot barnen.Men han morrar inte innan utan "hugger" mot barnen utan förvarning.Utomhus har han inga problem med andra hundar. Han tar gärna omvägar för att slippa träffa hundarna, han visar inte någon aggressivitet mot någon på det sättet..
    Såna hundar är relativt lätta att omplacera. De funkar bra så länge de slipper bo i barnfamilj och konfronteras med hundar de inte gillar. Det handlar om att bygga upp självförtroendet på dem och tillit till föraren, kan man säga Ni kan säkert hitta ett bra hem till er hund, bara ni lägger ut krokarna på rätt ställen
Svar på tråden Att omplacera en familjemedlem!