Snälla berätta om era relationer till era söner!

jag ville också ha en flicka till när jag blev gravid för andra gången.Och det fick jag också!

Men det är inte pga att jag tror att dom är mer familjära.Jag vill ha döttrar helt enkelt.

Jag har en bror och han är den mest familjära man jag känner.Älskar sin mamma och pappa.Då är det nog jag som dotter i familjen som brutit mig loss lite.Så jag tror inte dewt har med kön att göra.

Killar kan vara minst lika bundna som tjejer.
Min lillebror har alltid varit starkt bunden till mina föräldrar, mer än någon av oss äldre syskon.
Mina pojkar har mer behov av närhet och kramar, än min äldre tjej som är mer självständig.
Att ha en av varje är väl det mest perfekta man kan ha .

men att skaffa barn handlar väl inte bara om att dom ska ställa upp när man blir gammal?

jag tror att OM du får en pojke så kommer du bli överrskad av vilket speciellt band en mamma - son kan ha. det har iaf jag med min son.

sen när barnen blir äldre så får man väl se till själv att ha en nära relation med sina barn. ringa och småprata om ingenting, föreslå att äta tillsammans någongång ibland... bara småsaker som visar att man fortfarande bryr sig fastän barnen blivit vuxna och har "egna" liv och då spoelar det väl ingen roll om det är en tjej eller en kille.

min mamma har en bra relation med alla barn, det är jag och 3 bröder och hon träffar alla lika mycket och ringer till alla och ingen känner sig utanför.

jag tror mycket att det beror på hur du förhåller dig till dian barn - om du inte ändrar din åsikt om killar/familj kanske det blir till verklighet!

Ja han och mamma har en väldigt bra relation.Men det har jag också mamma är en väldigt snäll omtänksam människa som är lätt att trivas ihop med.Nej min bror har inga barn.¨

varför jag ville ha flickor! Jag vet inte.Ända semn jag var liten och pratade om vad jag skulle bli när jag blev stor så sa jag att jag skulle bli mamma till flickor.

Varför just flickor vet jag inte.Men är glad att det blev två flickor som jag ville.Hadde jag fått en pojke första barnet hadde jag verkligen velat ha en flicka andra.

Men nu har jag ingen längtan efter en pojke som jag skulle haft efter en flicka om jag hadde två pojkar.Hoppas du förstår vad jag menar.det blev lite rörigt!

jen bossman skrev 2008-10-11 09:59:52 följande:

nej jag tror du har fel.det är ju från person till person och har inget med kön att göra.

Gud du skulle träffa min sambo och hans bror haha Om det e några som är prakt exempel på att vara bundna till sina föräldrar fortfarande så är det dom.

Och lika så är min relation till sonen något närmare än till dottern, MEN det tror jag handlar om att dottern och jag är så pass lika varandra så vi drar inte jämt helt enkelt, men jag hoppas på att ha en lika bra relation till dom båda när dom växer upp.

Okej, nej det kanske inte alls har med kön att göra!! Vet inte varför jag tänker så....men det kanske är för att jag ser att min bror och min man inte är lika familjära som jag är....

men det är två av massor av män.

glömde säga att min sambo är extremt familjär- nästan så jag tycker det blir för mycket ibland... haha.. det är bara: men min mamma säger, men min mamma har alltid gjort så med oss. osv. dom pratar varje dag i telefon och träffas minst 5-6 gånger i veckan.. haha.. snacka om att inte ha klippt banden här inte!

Jag jobbar i äldrevården (hemtjänsten) där är det ganska lika om det är sonen eller dottern som tar hand om sin gamla mamma eller pappa. Finns en man som Lagar middag,tvättar och donar hos sin gamla mor varje dag.

Blir trött och ledsen på alla fördommar att om man får en son kommer det att bli si och så men om man får en dotter så kommer det att bli på ett annat vis.

jen bossman skrev 2008-10-11 10:11:14 följande:

Jag vill inte ha flickor för att de är tjuriga och bedrövliga, de som har problem med sina barn i bekantskapen har flickor i stort sett...

Nu vet jag att det inte ÄR så men jag som person fungerar bäst med killar, har alltid haft killkompisar osv... 38 år gammal och absoluta bästa kompisen är en 36-årig kile

Jag har 3 pojkar och alla tre är empatiska, omvårdande och ställer upp här hemma... trots att de bara är 5, 3 och 1 år