Varför är man så här blödig, känslosam, överempatisk.

Här har du en till!!! Det är så sjukt jobbigt att jag inte ens orkar läsa på Aftonbladet eller se på nyheterna!

Inte bra, men ändå skönt att man inte är ensam om det :)
Jobbigt är det iallafall.

Jag med. Kan börja gråta för vad som helst. Satt på pendeln härom dagen och pratade med en vän om hur jobbigt det är att lämna ledsna barn på dagis. Hennes barn är där just nu och jag kom att tänka på hur det var med min dotter för 3,5 år sedan och fick tårar i ögonen... Hoppas hon inte såg det, för det är ju lite märkligt faktiskt...

Styrke-kramar till oss alla!!!

Okej ytterligare en till. Varför är vi så här? :)

Vissa människor har mer känslor än andra och vissa är mer empatiska än andra !

Själv lider jag mycket utav det och önskar att jag kunde bry mig mindre ibland, men det verkar inte hjälpa

Här är en till :) tårarna kommer av alla möjliga och omöjliga anledningar och speciellt om det handlar om barn.
Har ni också en tendens att vara hobbypsykologer? dvs den som vänner och bekanta öppnar sig för och vill ha råd av? Har en teori om att det är överdriven empti som gör att andra människor tycker att det känns bekvämt att prata.

Ja jag är också hobbypsykolog...Kan bli lite jobbigt ibland...Men jag är så överempatisk så det finns inte. Jag bara måste bry mig.

Mia med 4 pojkar skrev 2008-10-12 07:53:53 följande:

Jag har väldigt lätt för att börja gråta. Tårarna trillar ofta.
Och jag drar folk med psykiska problem till mig som en magnet. Alla ska berätta sina bekymmer och lätta sina hjärtan för mig.
Även då jag inte bett om att få höra eller ens frågat något som har kunnat utlösa den ström av meningar med bekymmer som de öser ur sig.
Jag försöker istället att dra mig undan för jag VILL INTE höra deras prat, men jag kommer inte undan.
Det står väl slaskttratt eller nått i pannan på mig.
Hur jag sedan mår är det dock ingen som bryr sig om.

Har någon av er läst boken The Secret? (Om man nu tror på andlighet så tycker jag man ska läsa den)
Jag håller på nu och det sägs att det man sänder ut får man tillbaka! Jag jag är ju själv den där öppna glada personen och som alla upplever så otroligt stark! Fast jag själv ibland tycker mig vara den svagaste

Jösses vad jag känner igen mig...

Inte riktigt roligt som kille...